När en förälder blir frihetsberövad påverkas möjligheten till en nära kontakt med barnet. Både barn och föräldrar kan behöva stöd för att hantera situationen och för att bibehålla relationen mellan förälder och barn.
Enligt en kartläggning som Socialstyrelsen gjort har varje år minst 8 000 barn och unga en förälder i fängelse. Om frivården (kriminalvård ute i samhället) räknas in uppskattas det samtidigt vara över 30 000 barn och unga som har en förälder som är frihetsberövad.
Barn som har en förälder i häkte eller fängelse har behov av att få åldersanpassad information om vad som hänt, hur straffet påverkar barnets och familjens situation och vilket stöd som finns.
För barnen kan förälderns frihetsberövande innebära en separation och en förlust av en viktig vuxen. Det är ofta förknippat med stigma, skam och hemlighetsmakeri – vissa barn vill inte berätta att de har en förälder i fängelse. Frihetsberövandet innebär också ofta strukturella och ekonomiska förändringar inom familjen. I övrigt är barn med frihetsberövade föräldrar en heterogen grupp som kan ha varierande behov av stöd.
Att ha en förälder i fängelse är en riskfaktor för barnet. Det kan leda till oro, orimligt ansvarstagande och förändringar i vardagen som i sin tur kan leda till skolproblem eller egen ohälsa. Föräldern i sin tur kan ha svårt att vara en ”god förälder” fullt ut. Stödet behöver därför riktas till såväl familjens, föräldrarnas och barnens behov.
Enligt Socialstyrelsen bör samhällets stöd riktas till tre målgrupper:
Stödet till barnet bör inkludera information och kommunikation, god kontakt med den frihetsberövade föräldern, närvarande föräldrar som samarbetar med varandra och känslomässigt stöd och respektfullt bemötande från familj och professionella.
Kommunen har genom socialtjänsten det yttersta ansvaret för att barnet, och omsorgsföräldern, får det stöd och den hjälp de behöver. Enligt den kartläggning som Socialstyrelsen gjort saknas dock förebyggande och/eller uppsökande verksamhet för barn med frihetsberövade föräldrar på många platser. De flesta kommuner saknar även specifikt stöd till målgruppen.
Organisationer inom civilsamhället fyller en viktig funktion i det förebyggande arbetet. För familjer där en familjemedlem är frihetsberövad finns Bufff Sverige på tio platser i landet. I Göteborg finns också verksamheten Solrosen för barn och vuxna med en familjemedlem i fängelse och i Umeå finns organisationen Kumulus.
Dessa organisationer erbjuder enskilda eller gemensamma träffar för barn och unga, samt stöd och råd till barnens föräldrar och andra anhöriga.
Kriminalvården ansvarar för stödet till den frihetsberövade föräldern. För denna kan föräldraskapsstöd verka brottsförebyggande och i förlängningen även bidra till färre återfall i brott.
Kriminalvården erbjuder flera insatser för frihetsberövade föräldrar. Varje verksamhetsställe1 ska exempelvis ha ett barnombud som ska se till att barnperspektivet beaktas i all verksamhet. De erbjuder även ”Godnattsagor inifrån”, en möjlighet för den frihetsberövade föräldern att spela in godnattsagor och skicka hem till sina barn, i syfte att stärka deras relation. På vissa anstalter erbjuds även föräldragrupper som syftar till att stödja frihetsberövade föräldrar i sin föräldraroll.
Läs mer på Kriminalvårdens hemsida
1Anstalt, häkte, frivårdskontor eller Kriminalvårdens Nationella transportenhet.
Uppdaterad senast
Telefon: 010-190 11 00
E-Post: info@mfof.se
Besöksadress:
Nygatan 40B
931 31 Skellefteå
Ansvarig utgivare: Per Bergling
Dataskyddsombud: Jonas Hägerlind, chefsjurist
Uppdaterad senast
Hej! Läs gärna mer om hur vi hanterar personuppgifter samt cookies.