Föräldrar vars barn begår brott

Tonåren är den mest brottsintensiva perioden i livet. Både flickor och pojkar begår och utsätts för brott, men pojkar utsätts för våldsbrott oftare än flickor och de begår också fler och grövre brott. De flesta unga som begår brott gör det vid något enstaka tillfälle i åldern 13–17 år, medan en mindre grupp begår många brott. Risken för normbrytande beteende är högre hos barn och unga som växer upp med föräldrar som visar på riskfaktorer i sitt föräldraskap.

Vårdnadshavare har huvudansvaret och spelar en central roll i arbetet med att förhindra unga från att börja begå brott. De har exempelvis ansvar att se till att barnet får insatser från hälso- och sjukvården samt socialtjänsten vid behov. Föräldrar med skyddsfaktorer i sitt föräldraskap ses som samhällets bästa brottsförebyggande resurs, exempelvis i form av ork, tid, engagemang, förmåga att delta i sina barns liv och aktiviteter, har ett stödjande nätverk eller har förmåga att ta emot stöd.

Föräldrar som kämpar med egna svårigheter och visar på en eller flera riskfaktorer i föräldraskapet kan dels ha behov av personligt stöd och dels ha behov av stöd i föräldraskapet för att kunna ge barnet en trygg och god uppväxt. Exempel på riskfaktorer kan vara psykisk ohälsa, våld i nära relation, missbruk, kriminalitet, svag ekonomi, låg utbildningsnivå, svårigheter i föräldrabarnrelationen, utsätter barnet för våld och/eller sexuella övergrepp, lågt engagemang i barnet och svårigheter med uppfostran.

Socialnämndens ansvar

Socialnämndens ansvar för barn och unga som begår brott styrs till stor del av samma bestämmelser i SoL och LVU som nämndens arbete med barn och unga generellt, utöver dessa har de även ansvar för särskilda uppgifter i arbetet med unga lagöverträdare, LUL.

Enlig SoL har socialnämnden exempelvis en skyldighet att tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan verkställighet av sluten ungdomsvård enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård upphört, en skyldighet att sörja för att påföljden ungdomstjänst kan verkställas samt en skyldighet att sörja för att medling enligt lagen (2002:445) om medling i vissa fall. Socialnämnden har möjlighet att utse en särskilt kvalificerad kontaktperson för barnet eller den unge. Enligt LUL ska socialnämnden exempelvis närvara vid förhör, lämna yttrande till åklagare och polis, yttra sig till domstol, begära en utredning om brott för någon som inte har fyllt 15 samt framställa begäran till åklagare om prövning hos domstol huruvida någon som inte fyllt 15 år har begått ett brott.

Vilket stöd kan föräldrar erhålla?

Betydelsen av tidiga insatser till barn och föräldrar med behov av stöd, redan innan eller när ett brott har begåtts av ett barn, är något som ofta lyfts fram såväl i forskning som i den allmänna debatten.

I de fall utredning enligt SoL inleds bör utredningen, förutom bedömning av barnets behov av stöd, även innehålla en bedömning av om barnet eller den unge riskerar att återfalla i brott eller riskerar att utvecklas ogynnsamt i övrigt. När ett barn aktualiseras på grund av misstanke om brott kan det vara en del av ett mer komplext sammanhang av till exempel våld eller bristande omsorg och utredning av barnet sammantagna behov av stöd behöver utredas.

Vårdnadshavare har ett viktigt ansvar i att ge barn en trygg start i livet och en god uppfostran. Ett tidigt och brett generellt föräldraskapsstöd kan förebygga framtida problem hos barnet, både sociala och hälsorelaterade. I det brottsförebyggande arbetet är det effektivt och lönsamt att erbjuda riktat föräldraskapsstöd till föräldrar med svårare problem i föräldraskapet eller vars barn har omfattande beteendeproblem och därmed också är i riskzonen för kriminalitet.

Föräldraskapsstödet ska ge vårdnadshavare och andra vuxna i ett föräldraskap möjlighet att förbättra sin föräldraförmåga och kunna spela en viktig roll i sina barns liv. Det är av vikt att föräldrar även får hjälp att utveckla sitt engagemang och stöd för sina barn såväl i skolan som på fritiden.