Föräldraskapsstöd är en effektiv insats

Föräldraskapsstöd bör erbjudas på ett flertal olika arenor för att nå alla grupper av föräldrar på de tre preventions­nivåerna. Universellt stöd är sådant som bör erbjuds alla föräldrar, exempelvis föräldra­skapsstöd individuellt och i grupp inom mödra- och barnhälsovården eller på öppen förskola. Selektivt stöd är insatser som erbjuds föräldrar som tillhör en riskgrupp eller har barn med begynnande beteende­problem, medan indikerat stöd ges till familjer med identifierade problem eller som uppvisar tydliga symtom på ohälsa.

Studier av effekter av föräldraskapsstöd fokuserar huvud­sakligen på specifika program och utvärderar oftast effekten på beteendeproblem hos barn, varför detta hamnat i fokus i denna sammans­tällning. Föräldraskapsstöds­program eller metoder är oftast manualbaserade med en ledare som handleder föräldrar i grupp eller individuellt. Programmen brukar vara strukturerade och ta upp olika teman vid ett tiotal träffar och kan innehålla t.ex. övningar, fakta, videoexempel och hemuppgifter. De flesta program riktar sig till föräldrar med barn i åldrarna 2 till 13 år. Klicka här för att ta del av olika program och metoder för föräldraskapsstöd. Länk till annan webbplats.

Sammanfattning

• Universella föräldraskapsstödsprogram för yngre barn har generellt små, men sannolikt positiva effekter på barns beteende, föräldraförmåga och föräldra­barnrelation. Störst effekt ses hos de föräldrar som upplever mer oro för sina barns anpassning.
• Selektiva och indikerade föräldraskapsstödsprogram för yngre barn har generellt måttliga positiva effekter på barns beteendeproblem och föräldraförmåga.
  
• Hembesök inom barnhälsovården är ett väl etablerat universellt stöd som ger en möjlighet att identifiera barn med behov av ytterligare selektivt stöd. Dock finns det bara ett fåtal studier, varför evidensen är otillräcklig för universella hembesöksprogram. Däremot finns det fler studier av selektiva och indikerade hembesöksprogram som har visat positiva effekter på barnets hälsa eller på riskfaktorer för ohälsa.
  
• Effekter av universellt föräldraskapsstödsprogram kan ses framförallt på kortare sikt, men selektivt och indikerat stöd kan ge positiva resultat på utagerande beteende hos barn även på lite längre sikt.
  
• Beröm av positiva beteenden och naturliga eller logiska konsekvenser av barnets utagerande beteende (t.ex. att föräldern tar bort en leksak som barnet slår med) utmärker sig som särskilt viktiga för att minska utagerande beteende hos barn i åldern 2–9 år.
  
• Utagerande beteende i åldern 2–9 år kan minska vid indikerad prevention och behandling med följande fem komponenter: byggande av positiva relationer, daglig gemensam lek, aktivt lyssnande, färdigheter för föräldrarna att förbättra sig eget välbefinnande (självreglering) samt att barn och föräldrar tillfälligt skiljs åt för att avbryta en stegrande konflikt (time-out).
  
• Det finns färre föräldraskapsstödsprogram som är specifikt utvecklade och utvärderade för föräldrar till tonåringar oavsett preventionsnivå, vilket gör att evidensen är mer osäker för program till föräldrar med tonåringar än för föräldrar till yngre barn.
  
• Föräldraskapsstödsprogram är hälsoekonomiskt lönsamt och kostnadsbesparande, även om effekten endast skulle kvarstå i ett år.