Effekter av föräldraskapsstöd
Svenska och internationella studier visar att föräldraskapsstöd har positiva effekter på både föräldrar och barn. Stödet kan bidra till ett positivt samspel i familjen och minska bråk och konflikter. Hälsoekonomiska studier har dessutom visat att det kan åstadkommas till en relativt liten kostnad.
Läs mer om hälsoekonomiska effekter här.
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Föräldraskapsstöd bör erbjudas på ett flertal olika arenor
Länk till annan webbplats. för att nå alla grupper av föräldrar Länk till annan webbplats. på de tre preventionsnivåerna Länk till annan webbplats.. Universellt stöd är sådant som bör erbjuds alla föräldrar, exempelvis föräldraskapsstöd individuellt och i grupp inom mödra- och barnhälsovården eller på öppen förskola. Selektivt stöd är insatser som erbjuds föräldrar som tillhör en riskgrupp eller har barn med begynnande beteendeproblem, medan indikerat stöd ges till familjer med identifierade problem eller som uppvisar tydliga symtom på ohälsa.
Studier av effekter av föräldraskapsstöd fokuserar huvudsakligen på specifika program och utvärderar oftast effekten på beteendeproblem hos barn, varför detta hamnat i fokus i denna sammanställning. Föräldraskapsstödsprogram eller metoder är oftast manualbaserade med en ledare som handleder föräldrar i grupp eller individuellt. Programmen brukar vara strukturerade och ta upp olika teman vid ett tiotal träffar och kan innehålla t.ex. övningar, fakta, videoexempel och hemuppgifter. De flesta program riktar sig till föräldrar med barn i åldrarna 2 till 13 år. Ta del av olika program och metoder för föräldraskapsstöd här Länk till annan webbplats..
Sammanfattning
- Universella föräldraskapsstödsprogram under barnets första tre år ger barnen förbättrad social och emotionell kompetens.
- Universella föräldraskapsstödsprogram för barn upp till 18 år har generellt en liten positiv effekt på barns utagerande beteende, föräldraförmåga och föräldrabarnrelation, vilket kan förklaras av att de flesta föräldrar inte upplever något större problem i sitt föräldraskap. Något större effekt av universellt stöd ses hos de föräldrar som upplever mer oro för sina barn.
- Selektiva föräldraskapsstödsprogram för barn upp till 18 år i riskgrupper har liten positiv effekt på barns utagerande beteende och föräldraförmåga.
- Indikerade föräldraskapsstödsprogram för barn upp till 18 år med tidiga tecken på problem har måttlig positiv effekt på barns utagerande beteende och föräldraförmåga.
- Effekter av universella föräldraskapsstödsprogram kan ses framförallt på kortare sikt och som en plattform för fortsatt riktat stöd.
- Beröm av positiva beteenden och naturliga eller logiska konsekvenser av barnets utagerande beteende (t.ex. att föräldern tar bort en leksak som barnet slår med) utmärker sig som särskilt viktiga för att minska utagerande beteende hos barn i åldern 2–9 år.
- Utagerande beteende i åldern 2–17 år kan förebyggas på universell och selektiv nivå och minskas på indikerad nivå med föräldraskapsstödsprogram.
- För barn i åldrarna 6–11 år med betydande problem eller beteendediagnoser och med hög risk för fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott är rekommendationen att socialtjänsten bör erbjuda indikerade beteendebaserade föräldraskapsstödsprogram.
- Det finns färre föräldraskapsstödsprogram som är specifikt utvecklade och utvärderade för föräldrar till tonåringar oavsett preventionsnivå, vilket gör att evidensen är mer osäker för program till föräldrar med tonåringar än för föräldrar till yngre barn.
- Föräldraskapsstödsprogram är hälsoekonomiskt lönsamt och kostnadsbesparande, även om effekten endast skulle kvarstå i ett år.
- Hembesök inom barnhälsovården är ett väl etablerat universellt stöd som ger en möjlighet att identifiera barn och föräldrar med behov av ytterligare selektivt stöd. För universella hembesöksprogram finns det bara ett fåtal studier, varför evidensen av dess effekter är otillräcklig. Däremot finns det fler studier av selektiva och indikerade hembesöksprogram som har visat positiva effekter på barnets hälsa eller på riskfaktorer för ohälsa.
Tre systematiska översikter om effekter av föräldraskapsstödsprogram från SBU och Socialstyrelsen
Under 2022 publicerades en ny systematisk översikt från SBU av universella programs effekter på psykiskt välbefinnande: Främjande av psykiskt välbefinnande hos barn och ungdomar. Sådana program syftar till att stärka friskfaktorer till skillnad från förebyggande program som syftar till att minska riskfaktorer för psykisk ohälsa. SBU drar slutsatsen att föräldraskapsstödsprogram under barnets första tre år ger barnen förbättrad social och emotionell kompetens, men att underlaget är otillräckligt för att bedöma effekter av program när barnen är äldre.
Under 2021 publicerades två systematiska översikter av föräldraskapsstödsprogram: Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. från SBU och Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. från Socialstyrelsen (Kunskapsguiden). Rapporternas respektive resultat kompletterar och delvis överlappar varandra, varför vi i texten och tabellen nedan beskriver de väsentliga likheterna och skillnaderna.
SBU inkluderar i sin rapport föräldraskapsstödsprogram på alla preventionsnivåer för föräldrar vars barn inte har några beteendediagnoser. Socialstyrelsen däremot inkluderar enbart program på indikerad nivå för föräldrar med barn som har hög risk för fortsatt normbrytande beteende och diagnoser. SBU har tagit fram ett strikt vetenskapligt underlag baserat på randomiserade kontrollerade studier med minst sex månaders uppföljningstid utan att ge rekommendationer. Socialstyrelsen har tagit fram rekommendationer som baseras på resultat från kontrollerade studier, med eller utan randomisering och utan krav på uppföljningstid. Socialstyrelsen ger rekommendationen att socialtjänsten bör erbjuda beteendebaserade föräldraskapsstödsprogram.
Tabell med tre rapporter om effekter av föräldraskapsstödsprogram från SBU respektive Socialstyrelsen 2021-2022
SBU¹ | SBU² | Socialstyrelsen³ | |
Syfte med rapporten | En systematisk översikt av såväl primärstudier som andra systematiska översikter om effekter av program som syftar till att stärka skyddsfaktorer för att främja psykiskt välbefinnande hos barn. | En systematisk översikt av primärstudier om effekter av program som syftar till att minska riskfaktorer för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. | En systematisk översikt av översiktsstudier som underlag för ett kunskapsstöd för socialtjänstens arbete för barn med normbrytande och brottsligt beteende. |
Preventionsnivå | Universell | Universell, selektiv, indikerad | Indikerad |
Målgrupp | Föräldrar till barn i åldern 0–18 år. | Föräldrar till barn i åldern 2–17 år. Exkluderar barn med beteendediagnoser. | Föräldrar till barn i åldern 6–11 år med hög risk för fortsatt normbrytande beteende. Inkluderar barn med diagnoser och andra betydande beteendeproblem. |
Studiedesign | Inkluderar enbart randomiserade kontrollerade studier. | Inkluderar enbart randomiserade kontrollerade studier. | Inkluderar kontrollerade studier med eller utan randomisering. |
Uppföljningstid | I första hand studier med uppföljning direkt efter avslutad insats samt de studier som finns med längre uppföljningstid. | Enbart studier med minst sex månaders uppföljningstid för samtliga undersökningsgrupper. | Både studier med uppföljning direkt efter avslutad insats och med längre uppföljningstid. |
Resultat för föräldraskaps-stödsprogram | Föräldraskapsstöd under barnets första tre år ger barnen förbättrad social och emotionell kompetens. Underlaget är otillräckligt för att bedöma effekter av program när barnen är äldre. | Utagerande problem kan förebyggas med Family Check Up på universell och selektiv nivå och minskar på indikerad nivå med De otroliga åren, Parent Child Interaction Therapy och Triple P. | Normbrytande beteende minskar med beteendebaserade föräldraskapsstödsprogram, exempelvis Cope, De otroliga åren, Komet och Triple P. |
Huvudsakliga teorier | Fokuserar på skyddsfaktorer hos barnet och i familjen med syfte att stärka föräldra-barnrelationen (anknytningsteori) och föräldrarna i deras föräldraskap. | Fokuserar på riskfaktorer hos barnet och i familjen utifrån kognitiv psykologi och social inlärningsteori med syfte att minska barns normbrytande beteende genom att stärka föräldra-barnrelationen (anknytningsteori) och föräldrarnas uppfostringsstrategier. | Fokuserar på riskfaktorer hos barnet och i familjen utifrån kognitiv psykologi och social inlärningsteori med syfte att minska barns normbrytande beteende genom att stärka föräldra-barnrelationen (anknytningsteori) och föräldrarnas uppfostringsstrategier. |
Rekommendationer | SBU ger inga rekommendationer. | SBU ger inga rekommendationer. | Socialtjänsten bör erbjuda beteendebaserade föräldraskapsstödsprogram. |
Relaterat
Definition
Föräldraskapsstöd syftar till att främja barns hälsa och utveckling genom insatser, aktiviteter och verksamheter riktade till föräldrar som stärker föräldraförmågan och stödjer förälderns samspel och relation med barnet. Det kan handla om att ge föräldrar kunskap om barnets rättigheter, hälsa och utveckling, att stärka förälderns förmåga att möta barnets behov och minska negativa föräldrastrategier, men också att stärka föräldrars relation till varandra och familjens sociala nätverk.
Uppdaterad senast