- Start
- Föräldraskapsstöd
- Effekter av föräldraskapsstöd
Föräldraskapsstöd är en effektiv insats
Svenska och internationella studier har visat att föräldraskapsstöd har positiva effekter på både föräldrar och barn, att de bidrar till ett positivt samspel i familjen och kan minska bråk och konflikter. Hälsoekonomiska studier har dessutom visat att allt detta kan åstadkommas till en relativt liten kostnad.

Föräldraskapsstöd kan erbjudas på olika nivåer och för olika målgrupper. Universellt stöd är sådant som erbjuds alla föräldrar, exempelvis föräldragrupper inom mödra- och barnhälsovården eller på den öppna förskolan. Selektivt stöd erbjuds till särskilda riskgrupper, och indikerat stöd till familjer med stora och identifierade problem.
Effekter av universellt föräldraskapsstöd
De allra flesta föräldrar har inga uttalade problem med sitt föräldraskap. Såklart finns utmaningar i att vara förälder, och många uttrycker en önskan att få diskutera och byta erfarenheter med andra i samma situation. Men är det lönsamt att satsa samhällets resurser på denna grupp?
Faktum är att en liten insats till många kan ha en större förebyggande effekt än stora insatser till få. Det här kallas för den preventiva paradoxen. Det är också svårt att på förhand veta vilka familjer som kommer att utveckla problem i en framtid.
Studier har visat att universellt stöd till föräldrar bidrar till positiva effekter på föräldrastrategier och familjeklimat samt på föräldrars och barns psykiska hälsa. En långtidsuppföljning av den tidiga spädbarnsvården i Sverige (det som idag är barnhälsovården) har även visat att positiva effekter består över livet – de barn vars mödrar under 1930-talet fick ta del av stöd hade bättre läs- och skrivfärdigheter, högre inkomster och längre livslängd än de som inte tagit del av stöd. Man kunde även se att de som gynnades mest var utsatta familjer, vilket har haft stor betydelse för att minska skillnader i hälsa.
Effekter av selektivt och indikerat stöd
Den största utvärderingen av föräldraskapsstödsprogram som genomförts i Sverige kallas Nationella Jämförelsestudien (NJF). I NJF jämfördes fyra strukturerade program som riktar sig till föräldrar med barn som har uttalade problem, och som upplever svårigheter i sitt föräldraskap.
Resultaten visade att programmen minskade barnens beteendeproblem och att föräldrarna kände ny glädje i sitt föräldraskap. De föräldrar som deltog i programmen var mindre stressade, hade färre depressiva symptom och mindre negativa reaktioner på barnens beteende än föräldrar som inte deltog.
De positiva effekterna gällde alla de fyra studerade programmen, och var desamma oavsett om programmen getts inom socialtjänst, skola eller barn- och ungdomspsykiatrin.
En stor internationell studie på ett 50-tal föräldraskapsstödsprogram som publicerades 2019 har ytterligare stärkt evidensen för föräldraskapsstödsprogram som en effektiv insats för barn med utagerande beteende.
Du kan göra skillnad som beslutsfattare
Sammanfattningsvis är det väl belagt att
- Stöd till föräldrar är en effektiv insats
- Effekter kan ses både på kort sikt och kan bestå över livet
- Stöd till föräldrar kan minska omotiverade skillnader i livsvillkor för barn
Om det i er kommun eller region finns politiska mål kring barns uppväxtvillkor och hälsa är en satsning på ett väl uppbyggt föräldraskapsstöd därmed ett strategiskt klokt beslut att fatta.
Relaterat
- Den Allmänna och fria spädbarnsvårdens betydelse för hälsa, utbildning och inkomster (SNS Analys, 2018)
- Effekter av föräldraskapsstöd - Redovisning av en nationell utvärdering på uppdrag av Socialstyrelsen (Socialstyrelsen, 2014)
- Föräldrastödsprogram vid utagerande beteende hos barn: effekter och verksamma komponenter (SBU 2019)
Föräldraskapsstöd
- Inspirationsdag för aktörer inom föräldraskapsstöd
- Preventionsstrategier
- Program och metoder för föräldraskapsstöd
-
-
-
- Kunskapsmaterial om föräldraskapsstöd och barns rättigheter
- Guide för behovsanalys
- Kartläggning och ramverk för uppföljning föräldraskapsstöd
-
Uppdaterad senast