Chile
I Chile pågår en brottsutredning om oegentligheter inom internationella adoptioner från Chile under 70- till 90-talet. Dessutom genomfördes i en parlamentarisk utredning i Chile 2019.
MFoF följer utvecklingen rörande den pågående brottsutredningen.

I Chile pågår en brottsutredning som omfattar internationella adoptioner till ett antal länder under 70- till 90-talet. Brottsrubriceringen är bortförande av barn och oegentligheter i adoption.
Aktuellt
MFoF har skickat ett antal frågor till brottsutredningen i Chile, centralmyndigheten Mejor Niñes samt till folkbokföringen Registro Civil. När MFoF fått svar kommer dessa att publiceras på webbplatsen.
Uppgifter vid MFoF:s resa till Chile 2022
De senaste officiella uppgifterna MFoF har från brottsutredningen fick myndigheten vid ett besök i Chile 9-13 maj 2022. Då bestod utredningen av 790 individuella ärenden. Av dessa rör 117 ärenden barn som adopterats av svenska föräldrar. Den som leder utredningen, domare Balmaceda, poängterade att ärenden fortsatte att komma in varje vecka. Domaren var vid detta tillfälle tydlig med att det inte går att ge ett svar på när utredningen kommer att vara färdig, eftersom utredningen består av ett mycket stort antal komplicerade ärenden och det är svårt och tidskrävande att få tag i dokument och annan information från tiden då adoptionerna genomfördes. I vissa fall har dokumentation förstörts i bränder och jordbävningar.
MFoF uppfattade att 82 ärenden avslutats på grund av preskription. Domaren förklarade att när det gäller äldre fall är det ofta så att åtal endast kan väckas om det rör ett brott mot mänskliga rättigheter såsom de definieras i chilensk lag. Domaren påpekade dock att det i vissa fall kan finnas skäl att även utreda fall som inte kan anses röra brott mot mänskliga rättigheter, inte minst för att få klarhet om vad som har hänt.
Tillbakablick
Under besöket i Chile fick MFoF också en tidsmässig tillbakablick. Då angavs att så många som 20 000 barn kan ha lämnat Chile irreguljärt eller illegalt under perioden som utredningen gäller. Chile var då betydligt fattigare och hade bristfällig lagstiftning i många avseenden. Först 1988 ändrades adoptionslagarna och blev mer stringenta. Domare Balmaceda nämnde att omständigheten att lagändringarna sammanfaller med den demokratiska omvandlingen fått många att dra slutsatsen att oegentligheterna och brotten har kopplingar till militärdiktaturen, men domaren anser att detta är en felaktig slutsats.
Balmaceda berättade också hur adoptioner kunde gå till fram till att lagarna ändrades. De flesta adoptionerna skedde då från södra Chile. Många mödrar var mycket unga (16–18 år). Barnen föddes på sjukhus och modern överlämnade sedan barnet till sjukhuset. Därefter gjordes en socialutredning och barnet fosterhemsplacerades. En adoptivfamilj utsågs och både barnet och vårdnaden överlämnades till adoptivföräldrarna. I samband med detta ordnades också ett utresetillstånd för barnet. Balmaceda berättade också om fall där unga mödrar som fött barnet på sjukhus felaktigt underrättats att barnet hade dött i samband med födseln, men att barnet istället överlämnats till ett hem eller en fostermamma för att sedan föras ut ur landet.
Information om enskilda ärenden
MFoF berättade att adopterade i Sverige har påtalat att de har svårt att få återkoppling från utredningen om vad som händer i deras individuella ärenden. Balmaceda förklarade att lagstiftningen gör att de måste vara väldigt restriktiva med att lämna ut information under pågående utredning. Om utredarna skulle lämna ut information kan de äventyra hela utredningen av ärendet. Däremot kan en adopterad få mer information när ärendet är slutfört.
Läs hela MFoF:s reserapport från besöket i Chile Pdf, 231 kB, öppnas i nytt fönster.
Ytterligare information i samband med resa 2022
I samband med resan fick MFoF möjlighet att träffa flera olika aktörer, däribland företrädare från Registro Civil (det nationella folkbokföringsregistret). Vid mötet fick MFoF bland annat information om följande:
- Vid tidpunkten för adoptionerna som nu utreds i Chile var folkbokföringssystemet inte centraliserat och hanterades helt manuellt. Detta medförde att en person kunde registreras i flera olika regioner, med olika identiteter. Det finns en särskild avdelning inom folkbokföringen som arbetar med att utreda dubbla identiteter. Företrädare från folkbokföringen uppgav att dubbla identiteter inte behöver innebära att adoptionen varit illegal.
- Folkbokföringen har under åren fått många generella och specifika förfrågningar från de som utreder oegentligheter kopplat till adoptioner. I dessa fall kan folkbokföringen exempelvis undersöka om namnteckningar och datum stämmer överens med de uppgifter som sedan tidigare finns registrerade hos folkbokföringen.
- Folkbokföringen i Chile är såväl idag som tillbaka i tiden ett register utan ansvar för riktighets- eller äkthetskontroll. De lagar som reglerar folkbokföringen är från 1934, vilket innebär att det är samma lagar som gäller idag som när adoptionerna som nu utreds genomfördes.
- Födelsebevis upprättas i drygt 90 % av fallen på sjukhus, av personal som sjuksköterska och läkare. I övriga fall används vittnesbevis. Ett födelsebevis innehåller uppgifter om kön, datum för födelsen, antal barn (tvillingar) och eventuella vittnen. Födelsebevis är information som är allmän och tillgänglig för alla, och vem som helst kan skicka en förfrågan till folkbokföringen. För att en specifik information ska kunna hittas behöver den som söker ha vissa uppgifter, som exempelvis RUN (motsvarande personnummer), födelsedag, förnamn, efternamn och region.
- En adopterad som fortfarande är folkbokförd i Chile har rätt att få id-kort och pass utfärdat i Chile, förutsatt att det går att fastställa att det är den adopterade som är registrerad. En adopterad som fortfarande är registrerad har däremot inte rätt till pension i Chile, då den är kopplad till arbete i landet.
Den parlamentariska utredningen i Chile
2019 slutförde Riksdagens andra kammare i Chile en parlamentarisk utredning angående oegentligheter inom internationella adoptioner från Chile under 70- till 90-talet. Den parlamentariska utredningen resulterade i en rapport, och MFoF har översatt både rapporten i sin helhet och en sammanfatttning av rapporten till svenska.
MFoF kan konstatera att många av de uppgifter och vittnesmål som återges i den parlamentariska utredningen, precis som berättelser och uppgifter MFoF tagit emot tidigare, är upprörande och förfärliga.
Rapport från den parlamentariska utredningen i Chile Pdf, 1.6 MB, öppnas i nytt fönster.
Sammanfattning av rapporten Pdf, 535.4 kB, öppnas i nytt fönster.
Hur gör du om du misstänker oegentligheter och vill bli en del av utredningen?
Den som misstänker oegentligheter i sin egen adoptionsprocess och vill att det ska utredas kan fylla i ett anmälningsformulär som skickas till Policía De Investigaciones De Chile (PDI). Länk till anmälningsformulär (pdf) nedan. Det är även möjligt att väcka talan genom ett privat ombud (advokat) i enlighet med bestämmelserna i den chilenska rättegångslagen.
Anmälningsformulär som digitalt ifyllbar pdf Pdf, 479.4 kB.
För den som redan tidigare har skickat en anmälan till brottsutredningen, själv eller med hjälp av MFoF, med information om sitt ärende ska det ha påbörjats en utredning. Är man osäker på om informationen kommit fram, eller vill kontrollera vilket ärendenummer utredningen har, kan man kontakta dem på adopcionesirregulares_casantiago@pjud.cl.
Frågor & svar gällande Chile
Varför är det så många svenska adoptioner bland de som finns i utredningen?
Vi har ställt frågan redan 2019 och fick då till svar att det fanns en svensk organisation och att handlingarna fanns samlade. Till andra länder skedde förmedlingen exempelvis via enskilda advokater och den dokumentation som kan finnas är inte lika samlad.
Tar man uppgifterna om oegentligheter på allvar i Chile?
Uppgifterna har fått stor uppmärksamhet i Chile. Det fanns en tydlig önskan från de chilenska myndigheterna att samverka med oss för att adopterade i Sverige ska få så mycket information som möjligt om sitt ursprung.
När ska utredningen vara klar?
De senaste officiella uppgifterna säger att det inte går att ge ett svar på när utredningen kommer att vara färdig, eftersom utredningen består av ett mycket stort antal komplicerade ärenden och det är svårt och tidskrävande att få tag i dokument och annan information från tiden då adoptionerna genomfördes. I vissa fall har dokumentation förstörts i bränder och jordbävningar.
Gör MFoF något för att stötta utredningen i Chile?
MFoF är inte en brottsutredande myndighet, men vi kan upplysa den chilenska utredningen om var i det svenska systemet en utländsk myndighet kan vända sig. MFoF har också informerat utredarens grupp om hur det svenska systemet fungerar gällande t ex förfrågan om att ta del av handlingar här i Sverige.
Vi var under en period behjälpliga med att vidareförmedla handlingar till brottsutredningen i Chile, men sedan en tid gör vi inte detta. Ett av skälen är att det är problematiskt utifrån GDPR-lagstiftningen. Ett annat skäl är att det inte ingår i MFoF:s uppdrag att bistå en utländsk brottsutredning och lägga särskilda resurser på att agera mellanhand i syfte att förmedla handlingar.
Vart vänder jag mig här i Sverige som adopterad om jag behöver praktiskt stöd med att söka mitt ursprung?
MFoF har ett pågående uppdrag om att ge stöd till internationellt adopterade i samband med ursprungssökning. Det stöd som MFoF erbjuder vid ursprungssökning är kostnadsfritt. Du ska ha fyllt 18 år för att få nyttja stödet.
Jag är adopterad från Chile och vill ta del av handlingarna om min adoption. Var finns de och hur gör jag?
Handlingar om adoptioner som förmedlades av Adoptionscentrum från Chile under 70- till 90-talet förvaras av utrymmesskäl på Riksarkivet. På Adoptionscentrums webbplats finns information om hur du går tillväga för att begära att få tillgång till dina handlingar.
Mejor Niñez, centralmyndigheten i Chile, har inte några adoptionsakter från tiden innan myndigheten inrättades 1988. Ett antal svenska akter finns i den pågående brottsutredningen och ovan kan du läsa om hur du gör om du vill ta del av dina handlingar där.
MFoF är tillsynsmyndighet över adoptionsorganisationerna – varför utreder ni inte Adoptionscentrum, som förmedlade adoptionerna från Chile?
Enligt lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling utövar MFoF tillsyn över adoptionssammanslutningarnas förmedlingsverksamhet. Tillsynen omfattar sådana förhållanden som har betydelse för MFoF:s bedömning av nu pågående förmedlingsverksamhet:
- om adoptionssammanslutningen ska få en sökt auktorisation beviljad.
- om MFoF ska förelägga adoptionssammanslutningen att avhjälpa brister i förmedlingsverksamheten.
- om MFoF ska återkalla en beviljad auktorisation.
Tillsynen är alltså ett institut för att kunna bedöma den nuvarande förmedlingsverksamheten, inte för att utreda tidigare förhållanden.
Detta gäller samtliga adoptionsorganisationer i Sverige och adoptioner från alla länder.
Vad händer om MFoF anser att Adoptionscentrum inte hanterar frågor om adoptionerna under 70- till 90-talet på ett korrekt sätt i dag?
Om det finns frågor kring organisationens agerande tar vi upp det inom ramen för vår tillsyn och direkt med organisationen. Resultatet av vår tillsyn presenterar vi sedan i en rapport som man kan ta del av. De senaste årens tillsynsrapporter finns tillgängliga här.
Varför informerar inte MFoF adopterade om att brottsutredningen i Chile pågår?
MFoF har svarat och svarar även fortsättningsvis med det vi vet när media, föreningar eller enskilda ställer frågor. På MFoF:s webbplats publicerar vi kontinuerligt eventuella nya viktiga och bekräftade uppgifter gällande adoptioner från bland annat Chile.
Att göra någon form av riktade direktutskick till ett stort antal adopterade kan skapa oro och frustration hos personer som inte har efterfrågat den informationen, som heller inte nödvändigtvis berör deras adoption.
MFoF behöver också ta ansvar för att uppgifterna i vår information i möjligaste mån är konkreta och säkerställda. Vad gäller oegentligheter angående adoptioner från Chile inväntar vi exempelvis officiella uppgifter om resultatet av den nu pågående utredningen.
Vart vänder jag mig som adopterad eller adoptivförälder om jag mår dåligt eller är oroad över uppgifter om oegentligheter kring internationell adoption?
Om du behöver stöd för att hantera och tala om känslor och frågor kring din adoption kan du vända dig till din hemkommun. Enligt socialtjänstlagen har kommunen skyldighet att erbjuda stöd. Det kan ibland vara svårt att få stöd som gäller specifika frågor kring adoption. MFoF vet att den kompetensen saknas i många kommuner och verkar för att sådant stöd ska organiseras på ett bättre sätt.
På uppdrag av regeringen erbjuder MFoF sedan några år adoptionsspecifikt professionellt samtalsstöd till adopterade och till adoptivföräldrar, samtalen sker individuellt eller genom gruppsamtal. Stödet är ett komplement till den ordinarie hälso- och sjukvården och innebär alltså inte någon behandling utan omfattar vägledande samtal. Stödet erbjuds både individuellt och i grupp.
Uppdaterad senast