Att bygga ett hållbart föräldraskapsstöd

• Beskriv målgrupp, behov och resurser – gör en gap-analys.
• Kartlägg upplevda förändringsbehov och organisatoriska förutsättningar.
• Fastställ syfte, mål och vilka resultat som ska följas upp och med vilka indikatorer.

En viktig fas är kartläggnings- och analysfasen. De befintliga verksamheterna gällande föräldra­skapsstöd bör undersökas hur de ser ut – i förhållande till den kunskap om metoder, insatser och arbetssätt som senare identifieras enligt steg 2. Att genomföra en så kallad gap-analys kan vara ett verkningsfullt sätt att identifiera skillnader mellan befintliga arbetssätt och önskat läge, samt synliggöra verksamhetens förändrings- och utvecklingsbehov.

Frågan en bör ställa sig är:
- Vad gör vi bra redan idag – och vad behöver vi göra bättre eller annorlunda?

I samband med en sådan gap-analys bör också en kartläggning göras över vilka förbättrings- och/eller förändringsbehov som upplevs och uttrycks av de som faktiskt ska arbeta med föräldraskapsstödet och implementera detta. Att dessa genomförare upplever att förbättringen och/eller förändringen motsvarar upplevda behov brukar vara en nyckelförutsättning för att åstad­komma varaktig förändring av praxis. Andra viktiga förutsättningar är att det finns en fungerande intern kommunikation i organisationen och en kultur och ett klimat som uppmuntrar implementeringen.

För att förstå vilka typer av aktiviteter som kan komma att krävas för att få en metod, insats eller arbetssätt implementerad, behöver interna organisatoriska resurser och förutsättningar kartläggas. En analys av dessa faktorer som kan tänkas försvåra, för­hindra eller underlätta för implementeringen kan med fördel ligga till grund för den implementeringsstrategi som utformas (enligt steg 4). För att optimera implementerings­processen behöver det alltså planeras för att komma åt hinder och dra nytta av faktorer som underlättar.

I det här skedet är det viktigt att fastställa syfte och ta beslut kring vilka mål och resultat som ska följas upp, liksom vilka mätmetoder och indikatorer som ska användas för uppföljning och utvärdering.

• Utgå från tillgänglig och aktuell forskning och beprövad erfarenhet.
• Sök efter verksam, etablerad och strukturerad insats, metod eller arbetssätt.

Sannolikt pågår verksamheter och aktiviteter som syftar till att stötta föräldrar och barn på olika sätt, men kanske är evidensen bristfällig. Eller så behöver ett nytt föräldraskapsstöd startas upp, i form av universellt eller riktat stöd. Utveckling, förändring eller förstärkning av stöd till föräldrar bör utgå från aktuell och tillgänglig relevant kunskap och vetenskaplig evidens.

Att välja ett föräldraskapsstöd som är evidensbaserat och passar in i organisationen är en utmaning och expertstöd eller olika former av kunskapsstöd kan behövas. Stödet bör ha ett jämlikhets-, jämställdhets- och barnperspektiv.

Frågor en bör ställa sig är:

• Vad säger den bästa tillgängliga kunskapen om vad som är den mest gynnsamma praxis för att på bästa sätt främja och stödja föräldraskapet?
• Det vill säga vilka metoder, insatser, aktiviteter och/eller arbetssätt har visat sig vara verksamma i syfte att främja barns hälsa och utveckling, föräldraförmågan samt föräldra-barnrelationen?

• Välj metod/insats med vetenskapligt stöd, som är behovsbaserad, uppnår förväntad effekt, i linje med ordinarie verksamhet och är enkel att förstå, förankra, införa och använda.

På basis av steg 1 och 2 väljs en metod, insats, aktivitet och/eller arbetssätt för föräldraskaps­stöd. Frågan en bör ställa sig är:

• Vilken metod, insats, aktivitet eller arbetssätt motsvarar identifierade behov?

Föräldraskapsstödet ska vila på relevant kunskap och om möjligt vetenskaplig evidens (enligt steg 2). Stödet bör vara enkel att förstå, införa och använda och det är fördelaktigt om den kan testas i liten skala. Det underlättar om det råder samsyn kring val av det nya stödet, att den är i linje med organisationens visioner och värderingar och kan integreras i befintlig verksamhet. Det ges gynnsammare förutsättningar om fördelarna är tydliga och att förväntade resultat kan uppnås. Det är positivt om möjlighet finns till att göra anpassningar för att stödet ska passa gällande verksamhets behov så att den riktar sig till de grupper som har de behov som stödet möter.

När det gäller metoder och program inom föräldraskapsstöd, är det samtidigt viktigt att säkerställa att dess kärnkomponenter som antas vara verksamma bibehålls när metoden (eller programmet) utövas i praktiken.

För att göra ett informerat val, kan du söka bland programmen och metoderna här:

Program och metoder för föräldraskapsstöd (mfof.se)

• Planera material, aktiviteter, rollfördelning, utbildning, finansiering och rekrytera deltagare.
• Bedöm kort- och långsiktiga resultat.
• Kommunicera och förankra planerna i organisationen och utarbeta samarbetsformer.

När kunskapsfältet är genomlyst och kartlagt, behoven analyserade och det finns en enighet om vald metod (insats, aktivitet eller arbetssätt) att implementera, nås det kanske viktigaste steget – att planerera resurserna med stöd av ledningen.

Frågan en bör ställa sig är:

• Hur ska implementeringen planeras, förberedas och förankras på bästa sätt?

För att metoden, insatsen, aktiviteten och/eller arbetssättet ska kunna implementeras bör implementerings­strategin diskuteras och designas på basis av den kartläggning som gjorts (i steg 1) och de resurser som finns med löpande ledningsstöd. Först och främst handlar det om de ekonomiska resurserna i ordinarie budget (och inte enbart projektmedel). Sedan handlar det om att anställa eller utbilda personal, att fördela roller och ansvar samt skapa tidsutrymme för att befästa insatsen. Samarbetsformer behöver utarbetas på olika nivåer inom och mellan organisationer och aktörer. Det behöver ordnas med lokaler, material och utrustning. Om det finns resurser för en samordnare av föräldraskapsstödet förbättras förutsättningarna. Det är viktigt med en långsiktig planering redan tidigt av både de ekonomiska resurserna och av arbetet i stort. En plan bör utformas för hur eventuella hindrande eller underlättande faktorer som identifierats under kartläggningen ska hanteras och successivt (under hela implementerings­processen) verkställas.

Hur stora de förväntade resultaten är på kort och lång sikt behöver bedömas och beskrivas. I arbetsplanen ska metoden motiveras och syfte och mål vara fastställda (i steg 1). Det är viktigt att kommunicera och förankra planen i organisationen på alla relevanta nivåer, men även politiskt. Ledningen ansvarar sedan för att följa upp planen och att ge kontinuerligt stöd till samordnare och arbetsgrupp tillsammans med andra aktörer.

Se även:

Checklista - Faktorer av betydelse för en stödjande organisation

• Test i liten skala.
• Följ upp, anpassa och förbättra, men följ specifik metods kärnkomponenter och projektplan.
• Ge stöd och engagera genomförarna för att förankra förändringar.

I detta steg omsätts de tidigare utvecklade planerna i praktiken. Frågan en bör ställa sig är:

• Hur ska ­planen följas samtidigt som förändrade förutsättningar behöver hanteras och förbättringar göras längs vägen?

I många fall är det en fördel att pilottesta det nya föräldraskapsstödet genom att genomföra det i en mindre skala. En sådan pilot­testning hjälper till att identifiera tänkbara praktiska svårigheter och andra svagheter som inte förutsågs under planeringsfasen innan den genomförs i större skala.

En metod som bygger på lärande genom upprepade småskaliga tester för att genomföra förändringar och förbättringar kallas ”test i liten skala”. Tester i liten skala gör det möjligt att tidigt fånga upp och justera problem vilket underlättar genom­förandet. Istället för att detalj­planera förändringen till slutfasen så byggs förändringen upp stegvis genom upprepade mindre tester mot det slutgiltiga målet. Genom att medarbetarna engageras i förbättringsarbetet förankras förändringarna, samtidigt som de anpassas till de lokala förutsättningarna, vilket bäddar för ett brett införande.

Under implementeringsprocessen kan ytterligare hand­ledning och praktiskt stöd behövas till genomförarna. Det kan också behövas ytterligare utbildning och träning i metoden. Medan metoden genomförs ska den följas upp löpande för att upptäcka behov av eventuella anpassningar.

• Utvärdera mål, process- och effektresultat.
• Välj relevanta mätmetoder och indikatorer, gärna redan i steg 2.
• Inkludera en plan för implementering i utvärderingen.

I ett tidigt skede bör beslut ha tagits kring frågan:

• Vilka mål och resultat ska följas upp, liksom vilka mätmetoder och indikatorer ska användas för uppföljning och utvärdering?

Under implementeringsprocessens gång behöver både processrelaterade resultat och resultat avseende effekter hos målgrupp följas upp.

Processrelaterade resultat

• Genomförs implementeringen enligt planen?
• Är det något som behöver korrigeras i implementerings­planen?
• Finns det något hinder som identifierats i kartläggnings­fasen som det behöver ageras på?
• Finns eller har adekvata organisatoriska förutsättningar förändrats?
• Förändras arbetssätten på det sätt som är tänkt?
• Etableras arbetssätt successivt så att det skiljer sig från det som gjordes tidigare?
• Finns det någon kärnkomponent i metoden, insatsen, aktiviteten och/eller arbetssättet som inte tycks etableras i själva utförandet?

Effektresultat hos målgrupp

• Får metoden, insatsen, aktiviteten och/eller arbets­sättet som implementerats de tänkta effekterna bland föräldrar och barn?

Utvärderingen kan användas till ledningens besluts­underlag om föräldraskapsstödet ska implementeras i den ordinarie verksamheten och om det ska spridas. Därför är det bra om utvärderingen även inkluderar en tydlig implementerings­­plan som kan visa vad en fullskalig spridning och implementering skulle innebära.

• Fastställ om insatsen bör bevaras och i vilken form.
• Sammanställ och sprid resultaten.
• Återkoppla dem till alla involverade: från ledning och beslutsfattare till genomförare.

I detta sista steg är frågan en bör ställa sig:

• Ska metoden, insatsen, aktiviteten och/eller arbets­sättet bevaras och i så fall i vilken form?

Information om metoden och implementeringen och dess resultat bör spridas och ger samtidigt möjligheter till lärande av erfarenheterna. Resultaten sammanställs och återkopplas till alla genomförare, till ledning och besluts­­fattare. Detta arbete kan leda till ytterligare förbättringar och utveckling av den befintliga metoden, insatsen, aktiviteten eller arbetssättet. Det kan vara värdefullt att bibehålla rutinerna för uppföljning och utvärdering även efter implementeringen.

Att ha ett varierat utbud av föräldraskapsstöd på flera olika arenor och i olika former (exempelvis grupp, enskilt, webbaserat och öppna föreläsningar) och en tillgänglig och målgruppsanpassad spridning ökar chanserna att nå ut med föräldraskapsstödet till så många föräldrar som möjligt.

Det är inte säkert att det är meningsfullt att ta fram en handlingsplan om det sedan till exempel inte finns resurser att genomföra den.

En av de viktigaste förutsättningarna för en stödjande organisation är tillräckliga ekonomiska resurser. Initialt behövs finansiering för själva uppstarten av projektet, men minst lika viktigt är finansiering av spridning och vidmakthållande av fortsatt verksamhet efter initialfasen. Detta kräver en långsiktig planering redan tidigt, både av de ekonomiska resurserna, men även av arbetet i stort.

Hur mycket det kostar att införa en ny föräldrastödjande insats är dels beroende på vilken insats som väljs och dels hur stor gruppen som ska genomgå insatsen är. Det är dock visat i flera hälsoekonomiska analyser att föräldraskapsstödet är både hälsomässigt och ekonomiskt lönsamt.

Diskussionsfrågor

För dig som jobbar strategiskt

1. Hur ser våra ekonomiska resurser ut för arbetet med föräldraskapsstöd?
   1. Finns det ekonomiska resurser för uppstarten?
   2. Finns det långsiktig finansiering?
   3. Kan vi ta hjälp av hälsoekonomiska beräkningsverktyg för att räkna fram kostnaden för insatsen och möjliga besparingar?

Gemensamma

1. Hur planerar vi att skapa långsiktighet i arbetet?

Det finns ingen gruppering på ledningsnivå där föräldraskapsstöd diskuteras.

Stöd från ledningen behövs i varje steg i implementeringsprocessen, från att kartlägga behovet till att upprätthålla ett hållbart och långsiktigt arbete. Enligt många publikationer är dock stödet som viktigast initialt i implementeringsarbetet. Att ledningen prioriterar föräldraskaps­stödet är också viktigt för att säkra finansiering och andra resurser till arbetet. Ledningen kan också stödja genom att öka möjligheterna för samarbete, uppföljning och utvärdering. Att ha en engagerad ledning som prioriterar arbetet med föräldraskapsstöd kan också ge ökad motivation hos den personal som arbetar med frågan.

Socialstyrelsen har tagit fram stöd för hur ledare kan lyckas med att leda evidensbaserat förändrings- och implementeringsarbete. Den kan även vara relevant att läsa delar ur för att få en uppfattning av hur väl ledarskapet i kommunen jobbar evidensbaserat och stödjande för implementeringen.

Diskussionsfrågor

För dig som jobbar strategiskt

1. Hur stöttar vi dem som arbetar praktiskt med föräldraskapsstöd?
   1. På vilket sätt skulle stödet kunna utvecklas?

För dig som jobbar praktiskt

1. Hur stödjer ledningen vårt arbete med implementering av föräldraskapsstöd?
   1. På vilket sätt skulle stödet kunna utvecklas?

Flertalet kommuner anger att arbetet är skört och uppbyggt på eldsjälar.

Det finns flera aspekter av varför det är viktigt att ha tillräckligt med tid. En är att personalen som jobbar med den nya insatsen måste få tid i sitt schema för att kunna få till stånd det nya arbetssättet. Att som anställd ha flera andra uppdrag som tävlar om tiden när en ny insats ska införas försvårar implementeringen. Att lyckas med alla steg i införandet kräver tillräckligt med tid för de som arbetar med implementeringen.

Att ha nog med personal är en annan ofta förekommande faktor som underlättar implementering. Exakt vad som är tillräckligt med personal beror förstås på vilken insats som ska införas. Ska många familjer nås av en insats så är kapaciteten en avgörande faktor för att lyckas.

En annan aspekt av tid är att det tar en viss tid för en ny insats eller ett nytt arbetssätt att befästas – organisationen och människorna i den måste vänja sig vid det nya arbetssättet. Hur lång den tiden är varierar och beror på hur stor förändring som måste ske för det nya arbetssättet.

Diskussionsfrågor

För dig som jobbar strategiskt

1. Har vi nog med personal för att klara implementeringen av det föräldraskapsstöd vi har i åtanke?
   1. Har personalen rätt kompetens?
2. Ger vi de anställda tillräckligt med tid att arbeta med implementeringen av insatsen som är tänkt?

Gemensamma frågor

1. Hur kan vi planera för att föräldraskapsstödet får den tid det behöver, både initialt och långsiktigt?

Kartläggningen visar att ungefär hälften av (de tio intervjuade) kommunerna upplever att deras verksamhet är organiserad på ett sätt som stödjer arbetet med föräldraskapsstöd.

För att lyckas med implementering är det avgörande att ha en kultur och ett klimat i organisationen som stödjer införandet av nya insatser och arbetssätt. Även om begreppen låter snarlika finns det skillnader.

Organisatorisk kultur är organisationens sätt att se på omvärlden. I kulturen ingår organisationens normer och värderingar. Det är djupt rotat i organisationen och mer stabilt än klimatet, men absolut möjligt att förändra.

Organisatoriskt klimat beskrivs istället som en mer tillfällig stämning som är en blandning mellan organisationens reaktioner på olika händelser (t.ex. framgångar eller motgångar, nedskärningar och nya uppdrag) och organisationens kultur.

Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA) avser hur arbetet organiseras samt hur samspel och samarbete fungerar på arbetsplatsen. Den har betydelse för medarbetares hälsa, trivsel och möjligheter till utveckling.

Diskussionsfrågor

Gemensamma frågor

1. Organisationskultur
   1. Hur kan vi skapa en kultur som är stöttande för implementering av föräldraskapsstöd?
   2. Hur väl stöttar vårt organisationsklimat implementering av föräldraskapsstöd?
   3. Hur skapar vi ett klimat som är stöttande för implementering av föräldraskapsstöd?
2. Organisationsklimat
   1. Hur väl stöttar vår organisationskultur en långsiktig implementering av föräldraskapsstöd?
   2. Hur skapar vi ett klimat som är stöttande för implementering av föräldraskapsstöd?

I samverkan med närliggande kommuner skulle vi kunna erbjuda stöd.

God intern kommunikation är en mycket vanligt förekommande framgångsfaktor både i den internationella och den svenska litteraturen. Även många kommuner lyfter ökad samverkan mellan politiker och tjänstemän inom organisationen som en framgångs­faktor för att lyckas med implementering av ett nytt föräldraskapsstöd. Det är viktigt med god intern kommunikation för att alla inblandade ska ha kännedom om varandras arbete och ge möjlighet till samordningsvinster och förankring av arbetet i organisationens olika delar.

Samarbete och samordning internt och med andra aktörer kan ge effektivare användning av resurser för alla inblandade, kunskaps- och erfarenhetsutbyte och en ökad räckvidd av det föräldraskapsstöd som organisationen erbjuder. Specifikt har flera vinster med regionala samarbeten setts enligt Länsstyrelserna; det synliggör styrkor och svagheter i den egna organisationen, ekonomiska resurser kan utnyttjas mer effektivt om organisationer hjälps åt med föräldraskapsstödjande insatser och små kommuner kan hjälpas åt att leverera dem med hög kvalitet, för att nämna några.

Familjecentraler är ett exempel på samarbetsform som kan möjliggöra regionalt samarbete. Föreningen För Familjecentralers Främjande (FFFF) har samlat mycket information om hur föräldraskapsstöd bedrivs via familjecentraler. Även samarbete med forskningslärosäten har varit framgångsrikt. Kommunerna och regionerna kan då få en närhet till forskningen och lärosätena en bättre förståelse för vad arbetet innebär i praktiken.

Diskussionsfrågor

För dig som jobbar strategiskt

1. Vilka kanaler för kommunikation finns det i vår organisation mellan och inom förvaltningar, mellan medarbetare och chefer och mellan tjänstemän och politiker?
   1. Hur kan de bli tydligare?
2. Känner alla relevanta aktörer i kommunen eller regionen till vad som sker på föräldraskapsstödsområdet idag?
   1. Om inte, hur kan det förstärkas?
3. På vilket sätt samarbetar vi som organisation i dagsläget med andra aktörer?
   1. Hur kan vi utöka våra samarbeten för att förbättra chanserna att lyckas med implementeringen av föräldraskapsstöd?
4. Hur kan vi utveckla det regionala föräldraskapsstödssamarbetet?
   1. På vilket sätt samarbetar vi i dagsläget med Länsstyrelsen i vårt län?
   2. Vilket stöd erbjuds av dem?
   3. Hur skulle det kunna passa i vår organisation?
5. På vilket sätt samarbetar vi med (andra) kommuner och/eller regioner i dagsläget?
   1. Kan vi inleda samarbeten med (andra) kommuner och/eller regioner?
   2. Hur skulle det gynna vårt föräldraskapsstödsarbete?
6. Hur skulle vi kunna inleda ett samarbete med ett forskningslärosäte?
   1. På vilket sätt skulle det vara intressant och en vinst för vår organisation?

Gemensamma frågor

1. Vilka typer av konkreta exempel på regionalt samarbete, t.ex. familjecentral, finns i vår organisation idag?
2. Hur kan vi skapa eller utveckla sådana samarbeten?

Stödet från länsstyrelserna i form av konferenser och utbildning uppskattas av kommunerna.

Att ha personal med rätt kompetens är en ofta förekommande faktor som underlättar implementering. Utbildning och kompetens i insatsen är viktigt för att upprätthålla en god kvalitet. Om det handlar om en specifik metod eller program är det viktigt att säkerställa att dess kärn­komponenter bibehålls för att de tänkta effekterna med insatsen ska uppnås.

Urval av personal och utbildning och handledning av dem som ska arbeta med insatsen är sätt att säkra kompetensen. Handledning och återkoppling under arbetets gång är också viktigt för att effekten av utbildningen ska kvarstå. Ett nätverk av utövare av ett valt föräldraskapsstöd kan ge stöd, erfarenhetsutbyte och vidareutbildning.

Att välja ett föräldraskapsstöd som är evidensbaserat och passar i organisationen är en utmaning och i denna fråga kan expertstöd/kunskapsstöd behövas. För att lokala och regionala aktörer ska kunna göra informerade val kring vilken eller vilka program eller metoder som passar för deras målgrupper och i deras organisation har MFoF låtit genomföra en sammanställning av tillgängliga program och metoder i Sverige.

Diskussionsfrågor

För dig som jobbar strategiskt

1. I vilken utsträckning har vi möjlighet att erbjuda personalen utbildning och sedan handledning och återkoppling för att skapa och upprätthålla hög kompetens och god kvalitet?
   
2. Hur ser vår struktur ut för att erbjuda handledning och stöd till de som jobbar praktiskt med föräldraskapsstöd?

Gemensamma frågor

1. Hur kan vi använda oss av de kunskapsstöd som finns regionalt och nationellt?

Familjecentralen har mål men det saknas mål i övriga styrdokument – kommunens vision saknar barn- och familjeperspektivet.

Att strukturerat och kontinuerligt följa upp och utvärdera arbetet genom och efter hela implementeringsprocessen har visats kunna förbättra resultatet. Återkoppling till dem som jobbar med implementeringen kan förbättra både kvalitén och skapa flexibilitet genom att anpassa arbetet löpande.

Tydligt formulerade målsättningar möjliggör en bra uppföljning och ger konkreta parametrar att följa upp. Det ger även vägledning för arbetet med genomförandet av insatser. Målformuleringarna behöver dels vara övergripande mål för hela verksamheten men också kortare åtgärdsbaserade mål. En vanlig modell för att t.ex. formulera effektmål är att använda SMART-modellen.

Ett sätt att utvärdera en insats är att testa den i liten skala. Det kan synliggöra många praktiska svårigheter och hinder som kan undvikas när projektet startas i större skala. Genom att löpande följa upp och utvärdera kan insatsen anpassas efter behov.

Diskussionsfrågor

Gemensamma frågor

1. Hur tydliga och lätta att följa upp är våra målsättningar?
   1. Finns det en tydlig plan för utvärdering och uppföljning av föräldraskapsstödsarbetet i vår kommun och/eller region?
      
2. Vilka möjligheter har vi att testa insatsen i liten skala?
3. Hur kan vi utveckla dem?

Föräldraskapsstödsfrågan saknas på kommunens dagordning.

Lagstiftning, tydliga krav och ekonomiska styrmedel är några exempel på nationell styrning som förekommer i litteraturen. Riktlinjer, kunskapsöversikter, arbetsinstrument och handböcker/manualer, enkla metoder för uppföljning är andra och snabbare styrmedel som också tas upp.

Riktlinjer och kunskapsstöd nationellt efterfrågas från kommunalt och regionalt håll. Det den nationella nivån kan erbjuda är erfarenhetsspridning från föräldraskapsstödjande projekt som fungerat väl och att ta fram kunskapsbaserade underlag för arbetet.

Om politiker och andra politiska aktörer (fackförbund, lobbyistgrupper etc.) stödjer implementeringen, den politiska förankringen av insatsen är stark och kommunikationen mellan politiker och tjänstemän är god ökar chanserna att lyckas. Detta gäller på lokal, regional och nationell nivå.

MFoF har sammanställt mycket material på området föräldraskapsstöd som kan vara vägledande i föräldraskapsstödsarbete, så även Folkhälsomyndigheten.

Diskussionsfrågor

För dig som jobbar strategiskt

1. Hur använder vi oss av de nationella kunskapsstöd som finns för föräldraskapsstödsarbetet? Till exempel på MFoF:s webbplats eller Folkhälsomyndighetens material.

För dig som jobbar praktiskt

1. Hur ser det politiska stödet ut i vår kommun eller region för att implementera det föräldraskapsstöd som är tänkt?
   
2. Hur ser den politiska förankringen ut kopplat till vårt planerade föräldraskapsstödjande arbete?

Många anger också att det saknas en röd tråd i arbetet. Deltagarna uttrycker att de saknar en resurs som har ett övergripande uppdrag inom föräldraskapsstöd i kommunen.

Tydlig ansvarsfördelning mellan inblandade aktörer är viktigt för att arbetet inte ska falla mellan stolarna. Klart formulerade planer och rollfördelningar, styrdokument och lagstiftning är några exempel som ges i litteraturen över hur ansvar kan tydliggöras.

Att ha resurser för en samordnare av föräldraskapsstödet efterfrågas av många kommuner och har stöd i litteraturen som en effektiv strategi och kan vara aktuellt även inom regionen. En person med övergripande blick kan öka samverkan mellan olika förvaltningar och främja samarbete med andra aktörer.

Diskussionsfrågor

För dig som jobbar strategiskt

1. Hur ser våra styrdokument ut inom organisationen när det gäller ansvars- och rollfördelning för olika steg av föräldraskapsstödet?
2. Vem i vår kommun och/eller region har samordnande funktion i föräldraskapsstödet?
   1. Hur mycket tid har den personen dedikerad till föräldraskapsstödjande arbete?
   2. Om otillräckligt med tid, går det att utöka eller utveckla?

Gemensamma frågor

1. Hur ser vår kommunikation ut kring ansvarsfördelningen för föräldraskapsstöd i kommunen och/eller regionen?
   
2. Känner alla relevanta aktörer till om det finns en person med ansvar för att samordna föräldraskapsstödet?

Flera kommuner lyfter fördelar med att hålla det universella stödet separat från socialtjänsten. Många upplever att stödet upplevs mer lättillgängligt då och att det blir mindre känsligt för föräldern att ta en första kontakt.

Att ett föräldraskapsstöd passar in i organisationens värderingar, normer, strategier, målsättningar och arbetssätt kommer innebära att implementeringen blir lättare. Krävs det stora omorganisationer för att använda en ny typ av stöd hindrar det implementeringen. Om det istället går lätt att införliva stödet i nuvarande arbetssätt ökar det chanserna att lyckas.

Arbetet med föräldraskapsstöd är förvaltningsövergripande i många kommuner, men huvudansvaret läggs ofta på socialtjänsten. Motsvarade arbete inom regionen ligger ofta under centrala mödrabarnhälsovården. Det finns goda exempel på när föräldraskapsstödet har placerats i utbildningsförvaltningen, i en gemensam förvaltning för barn och unga eller inom arbetet med folkhälsa. Var i organisationen ansvaret för frågan placeras kan få stor betydelse för hur väl stödet når ut till föräldrarna.

*Insats kan vara en metod, aktivitet, ett program, arbetssätt eller en verksamhet riktad till föräldrar som stärker föräldraförmågan och relationen mellan föräldrar och barn.

Diskussionsfrågor

Gemensamma frågor

1. Passar föräldraskapsstödet in i vår verksamhet?
2. Finns det möjlighet att placera föräldraskapsstödet på ett sätt i organisationen som rimmar väl med organisationens generella uppdrag och minskar risken för stigmatisering?
   
3. Kan vi implementera föräldraskapsstödet i nuvarande strukturer eller kommer det att kräva stora omorganisationer?

Om vi vill få föräldrar att komma till våra aktiviteter så behöver vi prata om det på de arenor där föräldrar finns.

Att kartlägga behovet av föräldraskapsstöd i förväg skapar förutsättningar att lyckas välja det stöd som kommer passa bäst och därmed ha störst chans att lyckas. Dessutom synliggör det hur stort behovet av föräldraskapsstöd är. Ju större behov, desto större chans att lyckas med implementeringen. Dock är det viktigt att inte sätta likhetstecken mellan uttryckta behov och garanterat deltagande. För ett faktiskt deltagande behöver fler aspekter beaktas.

Genom att ha många och varierande arenor för att komma i kontakt med föräldrar ökar chanserna att hitta deltagare. Det har visat sig i studier att olika former av föräldraskapsstöd attraherar olika målgrupper utifrån bland annat: förälderns kön och utbildningsnivå, ålder på barnet och upplevda problem i föräldraskapet. Det är därför viktigt att ha ett genomtänkt utbud av föräldraskapsstöd på flera olika arenor och format (grupp, enskild, webbaserat, öppna föreläsningar, etc.).

På samma sätt är det viktigt att rikta sig till de grupper som har ett behov som stödet möter. Här är genomtänkt och målgruppsanpassad spridning till potentiella mottagare viktigt för att få fler att intressera sig för och ta del av stödet. Att få många deltagare stärker sedan i sig chanserna att lyckas med implementeringsarbetet.

Diskussionsfrågor

För dig som jobbar praktiskt

1. Har vi kartlagt vilket behovet av föräldraskapsstöd i vårt upptagsområde är?
   1. Vilket behov fann vi?
   2. På vilket sätt kan det behovet vägleda valet av insats att införa?
2. Hur marknadsför och sprider vi vårt föräldraskapsstöd?
   1. Hur kan vi utveckla detta för att nå fler?
3. På vilka arenor har vi kontaktytor med föräldrar eller andra relevanta vuxna?
   1. Hur kan vi utöka dessa för att nå fler?