Program och metoder för föräldraskapsstöd

MFoF är en statlig kunskapsmyndighet inom bland annat området föräldraskapsstöd. En del av uppdraget handlar om att sammanställa och tillgängliggöra kunskap för yrkesverksamma och beslutsfattare som arbetar med föräldraskapsstöd. Dessa aktörer efterfrågar också användbara och relevanta program eller metoder för föräldraskapsstöd. Syftet med översikten av program och metoder är att lokala och regionala aktörer ska kunna göra informerade val kring vilken eller vilka program eller metoder som passar för deras målgrupper och i deras organisation.

Inom ramen för det nationella hälsoprogrammet för barn och unga publicerades 2026 ett kunskapsstöd för föräldraskapsstöd Länk till annan webbplats.. Där rekommenderas kommuner att erbjuda manualbaserat föräldraskapsstöd i mindre grupp till föräldrar med barn i åldern 0–18 år, främst inom den förebyggande socialtjänsten.

De föräldraskapsstödsprogram (eller metod) som rekommenderas här utgörs av en intervention med en tydlig programteori. De har ett standardiserat, manualbaserat innehåll, baserat på teoretiska utgångspunkter som till exempel anknytningsteori eller social inlärningsteori och är vetenskapligt granskade. Programmen kan ha en terapeutisk grund som exempelvis kognitiv beteendeterapi. MFoF rekommenderar i första hand program som har utvärderats i minst en randomiserad kontrollerad studie (RCT) i nordisk kontext.

Syftet med översikten av program och metoder är att lokala och regionala aktörer ska kunna göra informerade val kring vilken eller vilka program eller metoder som passar för deras målgrupper och i deras organisation. Översiktens innehåll har kontrollerats av respektive programförvaltare.

MFoF gjorde inledningsvis urvalet av program som enligt Socialstyrelsens Öppna jämförelser av social barn- och ungdomsvård (socialstyrelsen.se)Länk till annan webbplats Länk till annan webbplats. användes i landets kommuner 2020. Efter analys av kommuners och regioners återrapporteringar av statsbidrag för stärkt föräldraskapsstöd åren 2023, 2024 och 2025 övervägs om nya program ska ingå i sammanställningen eller om program ska tas bort. Ett ABC-program för de yngsta barnen har delats upp i de två programmen Lilla ABC och ABC 0-2 år. Det nationella hälsoprogrammet för barn och unga har bidragit till att Ladnaan+ Connect för somaliska föräldrar med barn i åldern 11–16 år tillkommit. Inget program har utgått och i nuläget finns inga planer på att ta in ytterligare program. Den nuvarande sammanställningen baseras på information som har inhämtats från ägare och förvaltare av aktuella program och metoder i Sverige och uppdaterades senast 2026.

Under rubrikerna svenska respektive internationella effektstudier på programmet har vi tagit med exempel på effektstudier publicerade i vetenskapliga tidskrifter eller i rapporter. Huvudsakliga utfallsmått som vi granskat efter insats av föräldraskapsstödsprogram är: barnets mående och anknytningsmönster, föräldra-barnrelation, föräldraförmåga och föräldrars mående. Andra studier kan i viss mån finnas med, särskilt om det saknats effektstudier. I förekommande fall så har vi refererat till programmens internationella webbsida med referenser till vetenskapliga effektstudier.

Bedömningen av programmens effekter ger en indikation på det vetenskapliga stöd som finns för respektive program. MFoF:s bedömning har utformats med utgångspunkt i kriterierna för empiriskt grundade psykologiska behandlingar (som beskrivs av Chambless och Hollon)*. Programmen graderas i tre grupper utifrån följande kriterier i sökfunktionen:

1. Påvisad positiv effekt =minst två välgjorda randomiserade kontrollerade studier (RCT) publicerade i vetenskapligt granskade tidskrifter, genomförda av två oberoende forskare eller forskargrupper.
2. Viss påvisad effekt =minst en välgjord RCT publicerad i vetenskapligt granskad tidskrift.
3. Otillräckligt påvisad effekt =effektutvärdering saknas, pågår eller är planerad, eller studie är inte publicerad i vetenskapligt granskad tidskrift.

I framtida granskningar skulle primärstudier kring programmens effekter på specifika utfallsmått behöva studeras mer ingående, särskilt för de program som hamnat i grupp 2.

*Chambless, D. L., & Hollon, S. D. (1998). Defining empirically supported therapies. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 66(1), 7–18.

• Effekter av universellt, selektivt och indikerat föräldraskapsstöd samt hälsoekonomiska effekter på en mer övergripande nivå.

Nedan listas webbsidor och rapporter som använts i bedömningen av programmens och metodernas effekter.

• Blueprints Programs – Blueprints for Healthy Youth Development (blueprintsprograms.org) Länk till annan webbplats. – en webbsida som drivs av det amerikanska justitiedepartementet och som identifierar, utvärderar och klassificerar beprövade insatser för att förebygga bland annat våld, brottslighet och missbruk främst hos ungdomar.
• CEBC » Topic › Parent Training Programs Behavior Problems (cebc4cw.org) Länk till annan webbplats. – en webbsida som finansieras av Kaliforniens Socialdepartement och som presenterar och klassificerar program och screeningmetoder för barn och familjer i välfärdssystemet.
• Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott (socialstyrelsen.se) Länk till annan webbplats. – en systematisk översikt av översiktsstudier som underlag för ett kunskapsstöd för socialtjänstens arbete för barn med normbrytande och brottsligt beteende.
• Kasvun tuki (kasvuntuki.fi) Länk till annan webbplats. (Tidig insats) – en finsk webbplats inom Itla (oberoende jubileumsstiftelse för barn) som förmedlar evidensbaserad information om psykosociala metoder riktad till professionella i syfte att främja välbefinnandet hos barn, unga och föräldrar.
• Metodguide för socialt arbete (socialstyrelsen.se) Länk till annan webbplats. – en samling av bedömningsmetoder och insatser som är aktuella för socialt arbete i Sverige med objektiv och transparent information till verksamheter som vill bedriva en evidensbaserad praktik.
• Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn (sbu.se) Länk till annan webbplats. – en systematisk översikt av primärstudier om effekter av program som syftar till att minska riskfaktorer för att förebygga psykisk ohälsa hos barn.
• Främjande av psykiskt välbefinnande hos barn och ungdomar (sbu.se) Länk till annan webbplats. – En systematisk översikt av såväl primär¬studier som andra systematiska över¬sikter om effekter av program som syftar till att stärka skydds¬faktorer för att främja psykiskt välbefinnande hos barn.
• The First 1000 Days in the Nordic Countries (norden.org) Länk till annan webbplats. – en rapport från nordiska ministerrådet som granskar det vetenskapliga stödet för psykosociala interventioner och psykologiska test som används i de nordiska länderna för målgruppen gravida och barn upp till 3 års ålder.
• Ungsinn (uit.no) Länk till annan webbplats. – en norsk tidskrift/webbplats från Regionalt kunskapscentrum för barn och unga (RKBU Nord) som sammanfattar hur väldokumenterade psykosociala preventions- och behandlingsmetoder för barn och ungdomar är.
• Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och försummelse (sbu.se) Länk till annan webbplats. – en systematisk översikt och utvärdering av öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och försummelse.