Program och metoder för föräldraskapsstöd
Här kan du läsa mer om de föräldraskapsstödsprogram som Sveriges kommuner och regioner erbjuder.
Nedan finns möjlighet att söka i sammanställningen efter lämpliga program eller metoder, genom filtrering utifrån ett urval egenskaper. Notera att det går att välja flera egenskaper under varje rubrik.
Program och metoder
MFoF är en statlig kunskapsmyndighet inom bland annat området föräldraskapsstöd. En del av uppdraget handlar om att sammanställa och tillgängliggöra kunskap för yrkesverksamma och beslutsfattare som arbetar med föräldraskapsstöd. Många av dessa aktörer efterfrågar vilka lämpliga program eller metoder för föräldraskapsstöd som är lämpliga att använda idag. Tänk på implementeringsstruktur är viktigt för att ge effekt för föräldrarna som söker stöd.
Inom ramen för det nationella hälsoprogrammet för barn och unga publicerades 2026 ett kunskapsstöd för föräldraskapsstöd. Där rekommenderas kommuner att erbjuda manualbaserat föräldraskapsstöd i mindre grupp till föräldrar med barn i åldern 0–18 år, främst inom den förebyggande socialtjänsten.
De föräldraskapsstödsprogram (eller metod) som rekommenderas här utgörs av en intervention med en tydlig programteori. De har ett standardiserat, manualbaserat innehåll, baserat på teoretiska utgångspunkter som till exempel anknytningsteori eller social inlärningsteori och är vetenskapligt granskade. Programmen kan ha en terapeutisk grund som exempelvis kognitiv beteendeterapi. MFoF rekommenderar i första hand program som har utvärderats i minst en randomiserad kontrollerad studie (RCT) i nordisk kontext.
Syftet med översikten av program och metoder är att lokala och regionala aktörer ska kunna göra informerade val kring vilken eller vilka program eller metoder som passar för deras målgrupper och i deras organisation. Översiktens innehåll har kontrollerats av respektive programförvaltare.
MFoF har gjort urvalet av program som enligt Socialstyrelsens Öppna jämförelser av social barn- och ungdomsvård (socialstyrelsen.se) Länk till annan webbplats. användes i landets kommuner 2020. Sammanställningen baseras på information som har inhämtats från ägare och förvaltare av aktuella program/metoder i Sverige sommaren 2026.
Efter analys av kommuner och regioners återrapporteringar av statsbidrag för stärkt föräldraskapsstöd 2023, 2024 och 2025 övervägs om nya program ska ingå i rekommendationslistan eller om program ska tas bort.
Bedömningen av programmens effekter är tänkt att ge en indikation på hur mycket etablerad forskning det finns för varje program. Sökfunktionen av programmens effekter graderas utifrån tre grupper:
1) Påvisad positiv effekt (minst 2 välgjorda RCT-studier av 2 oberoende forskare/forskargrupper)
2) Viss påvisad effekt (minst en välgjord studie eller flera av samma forskargrupp)
3) Otillräckligt påvisad effekt (utvärdering saknas, pågår eller planeras)
Effekter av universellt, selektivt och indikerat föräldraskapsstöd samt hälsoekonomiska effekter på en mer övergripande nivå finns att läsa mer om här:
Webbsidor som stöd för bedömning av programmens effekter
Nedan listas sammanställningar som använts i granskningen och som förekommer i rapporteringen av programmen och metoderna i den uppdaterade översikten.
Frågor och svar
- Varför finns inte det program som vi använder med i översikten?
Vi har bara kunnat ta med de program och metoder som hade en aktiv förvaltare och som svarade på förfrågan. Av de 36 som kontaktades svarade 30 och de sex som uteblev (Älskade barn, PREP, Effekt, Familjeverkstan, Steg för steg och Småbarnsliv) saknade aktiv förvaltare, och FFT exkluderas eftersom det är en behandlingsinsats snarare än ett förebyggande program. Ett nytt inslag är de två versionerna av ABC (0‑2 år och Lilla ABC) som nu räknas separat, men eftersom frågan riktade sig till kommuner och socialtjänst finns inte alla föräldrastöd som drivs av regioner med i översikten.
Länk till frågesidan för att läsa hela svaret - Kan man välja föräldraskapsstödsprogram utan RCT-stöd?
Manuellbaserade föräldrastödsprogram som har testats i minst en randomiserad kontrollerad studie i en nordisk miljö bör väljas först. Internationellt testade program kan vara att föredra framför lokala program utan sådan evidens. Många kommuner har ändå infört universella program som saknar RCT‑utvärdering, och då måste man kontrollera att de uppfyller relevanta kvalitetskrav.
Länk till frågesidan för att läsa hela svaret - Ska vi välja ett evidensbaserat internationellt program eller utveckla ett lokalt själva?
Forskning visar att evidensbaserade föräldrastöd för barn 3–10 år ofta fungerar även när de överförs till länder med annan kultur och välfärdssystem. Det finns inga starka bevis för att omfattande anpassning är nödvändig, men mer kunskap om mottagarlandets kultur kan vara värdefull. Därför bör insatser väljas främst på grund av deras dokumenterade evidens, inte bara för att de är lokalt utvecklade.
Länk till frågesidan för att läsa hela svaret - Vilka är kvalitetsindikatorer för föräldraskapsstöd i grupp?
Programmet består av 4–6 träffar och bygger på en teoretisk grund med inlärningsteoretiska inslag som positiv förstärkning. Det ingår övningsuppgifter mellan träffarna som följs upp, och gruppledarna följer en detaljerad manual. Ledarna har både grundläggande och specifik utbildning för att kunna leda föräldragrupper och får regelbunden handledning och fortbildning.
Länk till frågesidan för att läsa hela svaret