Småprat om stora frågor

Empati och små barn

Att skapa den goda grunden hos mitt barn - med Liv Svirsky

De allra flesta föräldrar vill att deras barn ska vara empatiska - men kan man som förälder påverka det? Ja faktiskt! Empati handlar om att uppmärksamma och sätta sig in i andras känslor. För att göra det behöver barnet först lära sig förstå och känna igen sina egna känslor och här kan föräldrar göra mycket.

I det här avsnittet pratar vi om empati hos små barn och om hur föräldrar redan när barnet är litet kan en grund för tolerans och förståelse för andra människor.

Om Liv Svirsky

Liv Svirsky är leg. psykolog och leg. psykoterapeut. Hon driver den egna podden Barnpsykologerna och har också skrivit flera böcker, bland annat om barn och känslor.

Rasism och adoption

Konsten att hålla flera tankar i huvudet samtidigt - med Hanna Wallensteen

När det kommer rasism mot internationellt adopterade är en av de viktigast färdigheterna som förälder att kunna hålla flera tankar och känslor i huvudet och kroppen samtidigt. Som förälder kan du både tycka om den där gamla släktingen och hata att den har en så förlegad och rasistisk människosyn. Du kan både sörja att ditt barn förlorat sitt första ursprung och samtidigt glädjas över att du har fått möjligheten att bilda ytterligare en familj för barnet här. Du kan bestämma dig för att avstå från att ta en specifik strid för att det är det enda rimliga i ett visst läge och både känna dig lättad och pressade samtidigt. Det är inte lätt men det blir lite mindre svårt om ger oss själva utrymmet att leva med hela komplexiteten. I det här avsnittet pratar vi med Hanna Wallensten om adoptivfamiljens utmaningar när det kommer till rasism och identitet.

Om Hanna Wallensteen

Hanna Wallensten är leg. psykolog och föreläsare med särskilt fokus på normer, rasism och minoritetsstress. Hon är själv adopterad från Etiopien och därigenom även intresserat sig för frågor som rör identitet, självbild och adoption.

Prata känslor med barn

Att skapa ett bra samtalsklimat - med Marlene Alander

Forskningen visar att barn som kan prata om känslor mår bättre. Det minskar risken för allt från frånvaro i skolan och missbruk till depression och självmord under hela livet. Därför är ett gott samtalsklimat hemma en skyddsfaktor som stärker motståndskraften mot livets utmaningar.

Det här avsnittet handlar om vikten av barns förmåga att sätta ord på känslor och tankar och att kunna dela sin berättelse med en vuxen och om hur en förälder kan hjälpa sitt barn att utveckla den förmågan.

Om Marlene Alander

Marlene Alander är leg. psykoterapeut, lärare och handledare och driver ett familjehem för barn med särskilda behov.

Barn och hatbrott

Brott eller hatbrott, vad är skillnaden? - med Görel Granström

Om en förövare utsätter någon för hot, kränkningar eller våld för att förövaren anser att offret representerar något som förövaren hatar eller har fördomar mot, kopplat till hudfärg, etnicitet, religion, sexuell läggning eller könsidentitet eller uttryck kallas brottet för hatbrott.

Det är motivet bakom brottet som avgör när ett brott blir ett hatbrott. Hatbrott är ett budskapsbrott - det sänder ett budskap till andra som känner likhet med den som blivit utsatt att de också kan drabbas just för att de har en viss identitet. Hatbrott skadar mer. Så brukar det heta inom hatbrottsforskningen eftersom brottsoffret blir utsatt på grund av sin identitet.

Om Görel Granström

Görel Granström är docent, jurist och lektor vid Umeå universitet och forskar om brottsoffers rättigheter, framför allt offer för hatbrott och hur rättsväsendets aktörer arbetar med de frågorna.

Vad är hatbrott egentligen?

Hatbrott är det samlingsbegrepp som används för alla brott som har begåtts på grund av att den som begår brottet, gärningspersonen, har negativa inställning till en viss person eller grupp på grund av

• Ras
• Hudfärg
• Nationellt eller etniskt ursprung
• Religion
• Sexuell läggning
• Könsöverskridande identitet eller uttryck*
• Annan liknande omständighet

Den som blir utsatt för ett brott, brottsoffret, behöver inte passa in i något av ovanstående för att brottet ska anses vara ett hatbrott. Det räcker att gärningspersonen tror att brottsoffret gör det, till exempel misshandlar brottsoffret för att gärningspersonen tror att brottsoffret är homosexuell.

Motivet avgör

Det är alltså motivet som avgör om ett brott är ett hatbrott. Själva brottet kan till exempel vara misshandel, skadegörelse eller ofredande.

Hatbrott ger strängare straff

Hatbrott strider mot de mänskliga rättigheterna och principen om alla människors lika värde. Om ett brott räknas som hatbrott kan domstolen därför döma ut ett hårdare straff än om brottet inte hade ett hatmotiv. 29 kap. 2 § p. 7 brottsbalken

Hets mot folkgrupp

När någon sprider hotfulla eller nedsättande uttalanden offentligt om en grupp av personer begår den ett brott som kallas hets mot folkgrupp om uttalandet anspelar på gruppens

• Ras
• Hudfärg
• Nationellt eller etniskt ursprung
• Religion
• Sexuell läggning
• Eller könsöverskridande identitet eller uttryck*

Om domstolen bedömer att brottet är grovt, till exempel för att uttalandet varit särskilt hotfullt och spritts till ett stort antal personer, kan den som begått brottet dömas till högst fyra års fängelse.

*Könsidentitet innebär en persons egen uppfattning om vilket kön personen tillhör. Könsuttryck innebär de yttre faktorer som kan förknippas med visst kön, till exempel klädsel, kroppsspråk, beteende eller annat. Könsöverskridande identitet eller uttryck skiljer sig från samhällets norm för identitet eller uttryck för en person av visst kön. Exempel på personer som omfattas av den här definitionen är personer som inte upplever att könsindelningen kvinna/man passar dem (icke-binära), de som har en annan könsidentitet än den som tilldelats dem vid födseln (transsexuella) och de som ibland eller alltid använder kläder eller annat som avviker från samhällets normer för det kön som tilldelats dem (transvestiter).

Empati och tonåringar

Är det för sent att börja prata om viktiga saker? - med Liv Svirsky

För många föräldrar innebär tonårstiden färre gemensamma filmkvällar i soffan, stängda dörrar och korta ordväxlingar. Från att ha fått barnets känslolägen serverade som en öppen bok är det plötsligt svårt att få veta vilken mat skolan serverat. Har tåget gått, är det för sent för samtal om viktiga saker, är det för sent att bidra med goda värderingar? Absolut inte säger Liv Svirsky, men kanske behöver du hitta nya sätt och nya situationer för samtal, där du som förälder inte längre är ”experten” utan mer är någon som nyfiket undrar och vill förstå den värld som ungdomen befinner sig i.

Om Liv Svirsky

Liv Svirsky är leg. psykolog och leg. psykoterapeut. Hon driver den egna podden Barnpsykologerna och har också skrivit flera böcker, bland annat om barn och känslor.

Prata hbtqi med barn och unga

Hur pratar jag med mitt barn om hbtqi-frågor? - med Anna Malmquist

När unga utsätts kränkningar till följd av sexuell läggning får det långtgående konsekvenser, det påverkas ungdomens hela identitetsutveckling. Därför är det viktigt att föräldrar hittar sätt att prata med sina barn och ungdomar om sådant. Både för det egna ungdomens skull men också för andra ungdomars skull.

Ett öppet samtalsklimat redan när barnet är litet gör det enklare att fortsätta prata viktiga frågor när barnets blir äldre, till exempel frågor om könstillhörighet och bemötande. Du behöver inte vara expert på hbtqi för att prata om det med din ungdom, det räcker långt att vara en intresserad förälder. I det här avsnittet pratar vi om hur du som förälder kan öppna upp för samtal och frågor om hbtqi.

Om Anna Malmquist

Anna Malmquist är docent i socialpsykologi och har forskat om bland familjer. Hon undervisar bland annat om genus- och sexualitetspsykologi vid Linköpings universitet.

Identitet, minoritetsstress och etnicitet

Vad händer när min självbild inte stämmer med andras? - med Hanna Wallensteen

Hur vi identifierar oss förändras genom livet, men vissa saker förblir desamma livet ut, som t ex vår hudfärg. I det här avsnittet av "Småprat om stora frågor" samtalar vi med Hanna Wallensteen om identitet, självbild och hur du som förälder kan hjälpa ditt barn med dessa frågor. Vi pratar även om vad som händer inom oss när vår egen uppfattning om vilka vi är inte stämmer med andras upplevelser av vilka vi är.

Om Hanna Wallensteen

Hanna Wallensten är leg. psykolog och föreläsare med särskilt fokus på normer, rasism och minoritetsstress. Hanna är själv adopterad från Etiopien och har därigenom även intresserat sig för frågor som rör identitet, självbild och adoption.

Prata rasism med barn

Kan man prata med små barn om rasism? - med René Leon Rosales

Det är inte bara föräldrar som påverkar barns bild av sin omgivning. Barn får också intryck från till exempel barnprogram, böcker, skolmiljö och kompisar.

Även små barn påverkas därför av samhällets normer och föreställningar. Rättvisa och jämlikhet är något som barn tidigt kan relatera till. Att tillsammans med sitt barn reflektera över och prata om vardagliga händelser ur ett etiskt perspektiv hjälper barnet att hantera situationer av vardagsrasism.

Om René Leon Rosales

René Leon Rosales är doktor i etnologi, alltså läran om hur människor lever och tänker i olika sammanhang och tider. Han har tidigare forskat vid Uppsala universitet och arbetar nu på Mångkulturellt centrum och forskar om rasism och ungdomars identitetsprocesser och är kopplad till socialt arbete vid Södertörns högskola.