Adoptionsprocessen

Barnets bästa vid internationell adoption

Internationell adoption regleras i lagar och konventioner. Ursprungsländerna har ansvar för att en grundlig utredning om barnets bakgrund genomförs och beslutar vilka familjer de vill placera barn hos. De utreder barnens bakgrund och tar ställning till om det är till barnens bästa att få familj genom internationell adoption.

Bakgrund till adoption

Det finns flera möjliga orsaker till att ett barn behöver en ny familj, till exempel:

• barnet har lämnats av sina föräldrar med samtycke till adoption
• barnet är föräldralöst
• barnet har hittats och föräldrarna går inte att finna
• barnet har omhändertagits av sociala myndigheter.

I första hand försöker man hitta en familj i barnets hemland. Om det inte är möjligt söker man efter en familj internationellt.

Om du har tänkt att genomföra en så kallad enskild adoption måste du först ansöka om detta till MFoF.

Adoptionsprocessen - steg för steg

Ansökan om medgivande

Den som vill adoptera ansöker om ett medgivande hos socialnämnden i kommunen där man är bosatt. Ett beslut om medgivande innebär att man får möjlighet att adoptera ett barn, men det är ingen garanti. Om ansökan avslås går beslutet att överklaga hos allmän förvaltningsdomstol.

Informationssamtal hos socialnämnden

Vid informationssamtalet får du grundläggande information om förutsättningarna för adoption och om hela adoptionsförfarandet. Om du är intresserad av att adoptera blir du anvisad till en föräldrautbildning.

Obligatorisk föräldrautbildning

Föräldrautbildningen inför internationell adoption ska ge kunskap och insikt om adopterade barn och deras behov. Den ska också ge kunskap om vilka regler som gäller, hur det praktiskt går till att adoptera och vilket stöd som finns efter adoptionen. Målet är att deltagarna ska ha förutsättningar att fatta ett väl genomtänkt beslut om de vill gå vidare och ansöka om kommunens medgivande för att adoptera ett barn.

Socialnämnden bedömer om du har tillräckliga kunskaper

Om du tidigare har adopterat barn från utlandet kan du ha tillräckliga kunskaper och insikter genom den adoptionen. Socialnämndens utredare får då bedöma om du behöver delta i föräldrautbildning.

Ansökan om medgivande

Den som vill adoptera ansöker om ett medgivande hos socialnämnden i kommunen där man är bosatt. Ett beslut om medgivande innebär att man får möjlighet att adoptera ett barn, men det är ingen garanti. Om ansökan avslås går beslutet att överklaga hos allmän förvaltningsdomstol.

Skicka in eller ansöka

När du har fått ett beslut om medgivande skickar du och den auktoriserade adoptionsorganisationen en ansökan om adoption till det andra landet.

Om du har tänkt att genomföra en så kallad enskild adoption måste du först ansöka om detta till MFoF. När du fått tillstånd från MFoF att genomföra en enskild adoption kan ansökan skickas till utlandet. Det är MFoF som skickar handlingarna till utlandet om landet är anslutet till Haagkonventionen.

Ansökan om att få genomföra en adoption utan att anlita en auktoriserad adoptionsorganisation pdf, 1.1 MB. (pdf, 1.1 MB)

När utlandet har lämnat ett barnbesked måste barnbeskedet lämnas till socialnämnden som ska samtycka till att adoptionen får fortsätta.

Ansökan till utlandet

Då det är dags att skicka ansökan till utlandet informerar adoptionsorganisationen om vilka ansökningsdokument som behövs. Det är adoptionsorganisationen som förmedlar ansökan.

I ursprungslandet granskas ansökan och godkänns. Ursprungsländerna väljer de sökande som de anser kan bli de bästa föräldrarna till de barn de ska placera. En del länder väljer föräldrar utifrån barnens individuella behov och andra länder utgår från den ordning som ansökningarna inkommer.

Det är vanligt att adoptionsorganisationerna får frågor om de kan placera barn med i förväg kända särskilda behov. Det kan vara t.ex. funktionshinder, sjukdomar, ålder eller svåra erfarenheter som gör att barnen behöver extra stabila och resursstarka adoptivfamiljer. I dessa fall föreslår adoptionsorganisationen föräldrar till barnet.

Det varierar hur lång tid det tar att bli utsedd som förälder till ett barn. När det händer är det viktigt att ha ett giltigt medgivande och att vara redo att ta emot barnet. Om din livssituation förändras så att det påverkar medgivandet eller planerna på att adoptera ska du informera socialnämnden och adoptionsorganisationen. Annars kan du förorsaka att det tar längre tid innan barnet kan bli adopterat.

Barnbesked och samtycke

Adoptionsorganisationen förmedlar information till de sökande när de blivit utvalda som tänkbara föräldrar till ett barn. Informationen brukar omfatta barnets namn, ålder, kön, ett foto och en läkarrapport. Ibland finns även en rapport om barnets sociala bakgrund. Informationen om barnet måste hanteras varsamt och bör inte spridas.

När du fått barnbesked ska du överlämna kopior av handlingarna om barnet till socialnämnden i din kommun. Socialnämnden prövar om samtycke kan ges till att adoptionsförfarandet får fortsätta. Det innebär en kontroll av att informationen om barnet överensstämmer med medgivandet och att dina förhållanden inte förändrats så att det påverkar din lämplighet som adoptivförälder. Prövningen ska ske inom två veckor från det att du överlämnat handlingarna.

När socialnämnden gett samtycke kan det vara bra att kontakta barnläkare eller barnhälsovården. De kan ge rådgivning utifrån den medicinska informationen i barnbeskedet.

Uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap

Om barnet bor i ett land utanför EU och har adopterats eller ska adopteras kan barnet behöva uppehållstillstånd vid flytt till Sverige. Om barnet blir svensk medborgare genom adoptionen behöver barnet inget uppehållstillstånd. Vanligtvis behöver barnet ett pass för att kunna resa till Sverige.

Adoptionsresan

Ursprungslandets regler och rutiner styr hur det går till då de blivande adoptivföräldrarna hämtar barnet. Adoptionsorganisationen förmedlar besked om när man får resa och informerar om adoptionsproceduren. Tiden mellan samtycket och resebesked varierar. Det kan vara alltifrån några dagar till i speciella fall ett år. Vistelsetiden i landet kan vara allt från en vecka till cirka åtta månader. Det förekommer också att man reser två gånger.

Första mötet med barnet kan gå till på flera sätt. I en del länder får adoptivföräldrarna ta hand om barnet direkt och i andra sker en stegvis invänjning, som åtföljs av en bedömning av hur relationen mellan barn och föräldrar utvecklas.

I samband med att man tar emot barnet kan man ofta få mer information om barnet. Det kan t.ex. vara information om barnets bakgrund eller barnets vanor, vilka som tagit hand om barnet och hur barnet haft det. Som adoptivförälder är det viktigt att ta reda på och dokumentera så mycket som möjligt.

Hur mycket man får klara sig själv under vistelsen i ursprungslandet varierar och adoptionsorganisationen informerar om vad som gäller i det enskilda fallet. Det beror bl.a. på hur landets adoptionsverksamhet är organiserad, om adoptionsorganisationen har någon lokal representant och säkerhetsläget i landet.

Mötet med barnet

Adoption innebär en stor omställning för barnet. För barnet kan det vara lättare att ta till sig det nya om allt inte förändras på en gång. Information om barnets vardag före adoptionen hjälper till att lära känna barnet och skapa en nära relation.

Det är bra att ta reda på hur barnet har haft det. Hur har barnet bott, ätit, sovit och lekt? Vilken syn på barn har de vuxna som tidigare har tagit hand om barnet? Den omvårdnad barnet varit vant vid före adoptionen förändras totalt och det tar tid för barnet att vänja sig vid adoptivföräldrarna.

Många adoptivföräldrar vill gärna ge sitt barn ett nytt namn. Det kan finnas anledning att vara försiktig. Att byta ut förnamnet kan skapa onödig förvirring för barnet. Det kan också vara bra att lära sig några fraser på barnets språk och vad olika gester betyder i det aktuella landet.

Kontakter vid hemkomst

Socialnämnden

Socialnämnden har ansvar för att ge adoptivfamiljer stöd och hjälp efter adoptionen. När du kommit hem med barnet ska du anmäla det till socialnämnden i hemkommunen. Du ska också ge socialnämnden kopior av samtliga handlingar som rör barnet.

Folkbokföringen

Föräldrarna ska folkbokföra barnet inom en vecka efter barnets ankomst. Det sker genom ett personligt besök på Skatteverket. Barnets pass gäller som legitimation. Anmälan om eventuell namnändring lämnas också till Skatteverket.

Läkarundersökning

Barn som adopteras från utlandet behöver läkarundersökas senast 14 dagar efter ankomsten till Sverige. Vid undersökningen tittar man på om barnet har smittsamma sjukdomar, bedömer om en åldersutredning kan behövas och introducerar barnet till svensk barnhälsovård. Efter läkarundersökningen är barnet välkommet till barnhälsovården som vanligt.

Barnhälsovården

Efter läkarundersökningen kan barnet få del av barnhälsovårdens förebyggande program. På barnavårdscentralen finns personal som kan ge råd och stöd kring barnets hälsa, anknytning och föräldraskapet.

Försäkringskassan

Adoptivföräldrar har samma rätt till barnbidrag, föräldrapenning och underhållsstöd som andra föräldrar.

• Barnbidrag betalas ut från och med den månad adoptivföräldrarna får barnet i sin vård till och med det kvartal då barnet fyller 16 år.
• Adoptivföräldrar har rätt till föräldrapenning om barnet är under tio år.
• Ensamstående adoptivföräldrar får ett särskilt bidrag, så kallat underhållsstöd, efter ansökan hos Försäkringskassan.

Adoptionsbidrag

Om barnet är under tio år och adoptionen förmedlats av en auktoriserad adoptionsorganisation kan man ansöka om adoptionsbidrag. Ansökan ska göras inom ett år efter det att adoptionsbeslutet blivit gällande i Sverige. Bidraget är 75 000 kr om du har tagit emot ditt barn den 1 januari 2017 eller senare.

Uppföljningsrapporter

De flesta ursprungsländer kräver en eller flera uppföljningsrapporter. Vissa länder kräver återrapportering under barnets hela uppväxt. Vilka tidsintervall, vilken information som ska ingå och vem som ska skriva rapporten varierar beroende på respektive ursprungslands regler. Adoptionsorganisationen informerar adoptivfamiljen om vilken uppföljningsrapportering de behöver göra.

Kostnader

Kostnaden för internationell adoption består av tre delar:

• Avgifter för adoptionsorganisationens kostnader i Sverige och i utlandet
• Kostnader för översättningar och legalisering av dokument, läkarintyg m.m.
• Kostnader för resa och uppehälle då man hämtar barnet

På adoptionsorganisationernas webbsidor finns information om kostnaderna för respektive samarbetsland.

Adoptionsbeslutet

I Sverige innebär adoption att barnet får samma juridiska ställning i förhållande till sina adoptivföräldrar som ett barn fött inom familjen. De juridiska banden mellan barnet och dess biologiska familj upphör. En svensk adoption kan inte hävas.

Haagintyg

Ett Haagintyg är ett dokument som intygar att adoptionen har skett i enlighet med 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. Ett Haagintyg innebär att adoptionsbeslutet är gällande i alla länder som anslutit sig till konventionen. Sverige anslöt sig till konventionen 1997.

Fördelar med Haagintyg

Genom systemet med Haagintyg undviker man att ett beslut om adoption behöver fattas i mer än ett land. Med stöd av intyget kan de som är berörda kräva att adoptionen ska godtas i alla konventionsländer. Har du i samband med adoptionen fått ett Haagintyg bör adoptionsbeslutet vara gällande även i Sverige.

Rättsverkningar av en adoption kan skilja sig mellan länder

Adoptionsbeslut som fattas i ett annat land får rättsverkningar där i enlighet med det landets lagstiftning. Detta gäller även efter att adoptionen blivit gällande i Sverige.

Rättsverkningar kan skilja sig från vad som gäller enligt svensk lagstiftning på områden som rör t.ex. medborgarskap eller det juridiska förhållandet mellan det adopterade barnet och de biologiska föräldrarna. Eftersom lagstiftning förändras är det klokt att ta reda på vad som gäller innan adoptionen genomförs. Om en adoptionsorganisation förmedlar adoptionen kan du kontakta adoptionsorganisationen för mer information.

Frågor och svar