Älskade förbannade tonåring

Programmets upplägg

Programmet innehåller fyra träffar plus en eller två återträffar. Varje träff är 2,5 timme inklusive fika. Inläsning på material inför träffar inklusive förberedelse och efterarbete är ca två timmar. Materialet är översatt och gruppledare som kan fler språk utbildas för att öka tillgängligheten för fler föräldrar att delta.

Älskade förbannade tonåring är ett förvaltningsövergripande program i samverkan med det förebyggande arbetet inom socialtjänsten, skola, fritid och idéburna organisationer. Programmet erbjuds även i digital form. Det är möjligt att utbilda sig i programmet i Sverige.

Programmet har utvecklats för att stärka familjens ”resiliens”. Resiliens definieras som ”den kapacitet som ett system har för att lyckas anpassa sig till utmaningar som hotar funktionen, överlevnaden eller den framtida utvecklingen av ett system”. Stödjande relationer spelar stor roll i hur ens resiliens utvecklas över livet och är inte statiskt utan kan se olika ut under livet. Familjen har en självklar plats när det gäller att stärka ett barns resiliens och i att hjälpa barnet till en god utveckling. Programmet bygger på FN:s barnkonvention om barnets rättigheter.

Nivå på programmet

Universell

Komponenter

Komponenter som Älskade förbannade tonåring beaktar är:

• Byggande av relation
• Gemensam lek
• Aktivt lyssnande
• Färdigheter för föräldrarna själva
• Positiv förstärkning

Vilka kan använda sig av programmet?

Älskade förbannade tonåring erbjuds på olika arenor som arbetar med universellt föräldraskapsstöd: skolor, andra kommunala arenor, kyrkor etc.

Uppföljning och utvärderingar

Resultatet från en svensk forskningsrapport visar att föräldrars upplevelse av kompetens, stress och hälsa har förbättrats. Resultatet från en svensk studie visade att Älskade förbannade tonåring tillsammans med fyra andra universella föräldraskapsstödsprogram för föräldrar till barn i åldern 1-17 år hade effekt på föräldrarnas självskattade psykiska hälsa.

Programmet finns dock inte med i någon randomiserad kontrollerad studie (RCT) varför det heller inte nämns i någon systematisk översikt.

Svenska studier på programmet

Löfgren, H., Nilsson, K. Petersen, S. & Hägglöf B. Effekter av generellt föräldrastöd avseende föräldrakompetens, stress i föräldraroll samt föräldrars och barns psykiska hälsa. I Bilaga 2. Familjepeppen Umeå. Uppdaterade forskningsresultat HFÅ 2010/95, 2014:5–14.

Löfgren, H O., Padyab, M., Ghazinour, M., Nilsson, K., Petersen, S. et al. (2017). Healthier Parents: Effects of Parent Training Programs on Mental Health. International Journal of Social Work and Human Services Practice, 5(2): 70-79.

Widding, U., Olsson, J. eds. Familjepeppen – en familjestödssatsning i Umeåregionen. Forskningsrapport maj 2013.