Faderskap och föräldraskap

Digital faderskap- och föräldraskapsbekräftelse

Den 1 januari 2022 öppnades möjligheten att bekräfta sitt faderskap eller föräldraskap via Skatteverkets e-tjänst. Det innebär att ogifta, nyblivna föräldrar som är folkbokförda i Sverige kan registrera detta de första 14 dagarna efter barnets födelse. Det är även möjligt att anmäla gemensam vårdnad via e-tjänsten.

För att bekräfta föräldraskap för den förälder som inte fött barnet, har tidigare den enda vägen varit ett besök hos socialtjänsten i den kommun där barnet är folkbokfört. Numera kan nyblivna föräldrar bekräfta föräldraskapet via en e-tjänst som tillhandahålls av Skatteverket, vilket kan spara både tid och resurser för såväl föräldrarna, som kommunerna.

Bekräftelsen är viktig för att det bekräftade föräldraskapet gör att barnet juridiskt knyts till fadern/föräldern som inte fött barnet, och ger barnet tryggheten att ha två juridiska föräldrar. Det är dock viktigt att påpeka att man fortfarande kan göra bekräftelsen genom ett besök hos socialtjänsten om föräldrarna hellre vill detta, eller om det föreligger någon som helst osäkerhet kring föräldraskapet eller regler.

Bakgrund till lagändringen

Mer än hälften av alla barn som föds i Sverige har ogifta föräldrar. När en ogift kvinna föder ett barn ska det fastställas vem som är den andra föräldern. För majoriteten av alla nyfödda barn behövs därför ett föräldraskap fastställas genom bekräftelse eller dom.

I samband med den nya möjligheten till bekräftelse anpassas också lagen till hur familjebildningen ser ut i dagens samhälle, och alla typer av föräldraskap; faderskap, föräldraskap i samkönade relationer och fader- och moderskap när en av föräldrarna eller båda har ändrat könstillhörighet.

Faderskap

Socialnämnden ska försöka utreda och fastställa faderskapet:

• om mamman inte är gift
• om faderskap utifrån presumtion ifrågasätts
• om tidigare faderskap hävts i domstol.

Om det efter utredningen med tillräcklig säkerhet går att bedöma vem som är pappa till barnet kan faderskapet fastställas. En bekräftelse av faderskapet ska vara skriftlig och godkännas av mamman och socialnämnden. I samband med faderskapsfastställelsen kan anmälan om gemensam vårdnad göras.

Assisterad befruktning

När det gäller barn som kommit till genom assisterad befruktning anses den man som har samtyckt till inseminationen eller befruktningen utanför mammans kropp vara pappa till barnet.

Faderskapspresumtion

Faderskapet utreds inte när mamman är gift för då gäller faderskapspresumtion. Det betyder att mammans make antas vara pappa till barnet.

Om ett sådant faderskap ifrågasätts ska socialnämnden efter en lämplighetsbedömning, så kallad förhandsprövning, bedöma om det är lämpligt att påbörja en faderskapsutredning. Om förhandsprövningen visar att det är lämpligt att inleda en utredning bör den påbörjas så snart som möjligt.

Barn med hemvist utomlands

Socialnämnden kan medverka vid fastställelse av faderskap genom bekräftelse om ett barn har hemvist utomlands om följande förutsättningar är uppfyllda:

• fastställelsen avser en man som har sin hemvist i Sverige
• det påstås att barnet har tillkommit med mannens spermier och
• barnet i hemvistlandet inte har några andra rättsliga föräldrar än mannen och hans make*, registrerade partner eller sambo.

* Make är numera ett könsneutralt begrepp och avser således även en kvinnlig person (1 kap. 3 § äktenskapsbalken).

Föräldraskap

När ett samkönat par genomgår assisterad befruktning kan den registrerade partnern, maken eller sambon bli förälder i lagens mening. Socialnämndens uppgift är att försöka fastställa föräldraskapet.

Förutsättningar för att fastställa föräldraskap vid assisterad befruktning

Föräldraskap kan fastställas för den som lämnat samtycket till den assisterade befruktningen om:

• mammans make, registrerade partner eller sambo har samtyckt till behandlingen.
• det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har tillkommit genom inseminationen eller befruktningen och
• behandlingen har skett på svenskt sjukhus enligt lagen (2006:351) om genetisk integritet eller
• på behörig klinik i utlandet och barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn.

Om befruktningen har skett på annat sätt ska socialnämnden försöka utreda och fastställa faderskapet. I samband med föräldraskapsfastställelsen kan anmälan om gemensam vårdnad göras.

Assisterad befruktning

Enligt 1 kap. 9 § FB ska make eller registrerad partner till den som fött barnet anses som barnets förälder om samtliga följande kriterier är uppfyllda:

• Den assisterade befruktningen (insemination eller befruktning utanför kroppen) har gjorts med samtycke av make, registrerad partner eller sambo till den som fött barnet.
• Med hänsyn till samtliga omständigheter är det sannolikt att barnet har tillkommit genom den assisterade befruktningen.
• Den assisterade befruktningen har utförts vid behörig inrättning.
• Barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn.

Samma kriterier gäller för de fall ett barn kommit till genom assisterade befruktning och en eller båda av föräldrarna har ändrat könstillhörighet (1 kap. 13 och 14 §§ FB).

Fyra kriterier för föräldraskap vid assisterad befruktning

Dessa fyra kriterier måste gälla för att uppfylla för föräldraskap vid assisterad befruktning:

1. Den assisterade befruktningen har gjorts med samtycke av make eller registrerad partner till den som fött barnet

För att samtycke ska kunna ligga till grund för föräldraskap krävs att den som samtyckt till den assisterade befruktningen var make eller registrerad partner till den som fött barnet när den assisterade befruktningen som ledde till barnets tillkomst genomfördes. Om den som samtyckt till den assisterade befruktningen var sambo med den som fött barnet gäller inte presumtion utan föräldraskapet kan då fastställas genom en bekräftelse digitalt eller hos socialnämnden.

Enligt lag om genetisk identitet (LGI) får en assisterad befruktning endast utföras om kvinnans make, registrerade partner eller sambo skriftligen samtyckt till den assisterade befruktningen (6 kap. 1 a och 1 b §§ och 7 kap. 2 och 3 §§ LGI). En läkare får alltså inte enligt svensk lagstiftning utföra en assisterad befruktning om det endast finns ett muntligt samtycke till den assisterade befruktningen.

Att någon samtyckt till assisterad befruktning bör kunna styrkas genom att det finns en kopia på det skriftliga samtycket. Har den assisterade befruktningen genomförts i Sverige bör samtycket ha lämnats på blankett som är bilaga till författningen Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2009:32) om användning av vävnader och celler i hälso- och sjukvården och vid klinisk forskning m.m.

Även när assisterad befruktning skett utomlands är samtycke från make, registrerade partner eller sambo ett av föräldrabalkens kriterier för att den som lämnat samtycket ska anses som barnets förälder.

Hovrätten för Skåne och Blekinge (T 2847-13) Föräldraskap fastställdes inte då samboskap inte förelåg vid inseminationstillfället: En kvinna födde tvillingar efter att ha genomgått ett flertal inseminationer. Kvinnan var vid det första inseminationstillfället sambo med en kvinna som lämnat sitt samtyckte till den första inseminationen. När barnen föddes hade förhållandet mellan kvinnorna avslutats och fråga uppkom om kvinnorna var sambo vid tidpunkten för inseminationen som ledde till graviditeten. Domstolen fann att samboförhållandet var att anses som avslutat vid tidpunkten för inseminationen och något föräldraskap för den andra föräldern fastställdes därmed inte.

2. Det är sannolikt att barnet tillkommit genom den assisterade befruktningen

Det krävs att det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har kommit till genom den behandling samtycket lämnats till. Om sambandet mellan den assisterade befruktningen och graviditeten inte är sannolikt eller om den som fött barnet, make eller registrerade partner till den som fött barnet är tveksam till att barnet tillkommit genom den assisterade befruktningen kan det finnas skäl att ifrågasätta föräldraskapspresumtionen.

3. Den assisterade befruktningen har utförts vid behörig inrättning

Om den assisterade befruktningen skett i Sverige

Om inseminationen har utförts enligt 6 kap. LGI, innebär en behörig inrättning att den assisterade befruktningen antingen ska ha utförts vid ett offentligt finansierat sjukhus eller en inrättning som erhållit tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg, IVO (6 kap. 2 § LGI).

Om befruktningen har ägt rum utanför kroppen enligt 7 kap. LGI och donerade könsceller har använts, får befruktning och införande av ägg endast utföras vid de sjukhus som har sjukvårdsenheter där det bedrivs högskoleutbildning för läkarexamen och forskning eller av en inrättning som erhållit tillstånd av IVO för att inrättningen ska anses behörig.

Göta hovrätt (T909-21) Fastställt föräldraskap hävdes då barnet tillkommit genom privat insemination:
I samband med att två kvinnor som varit gifta med varandra separerade uppkom fråga om hävande av ett föräldraskap som fastställts enlig 1 kap. 9 § föräldrabalken. Med anledning av att barnet tillkommit genom en privat insemination fann domstolen att det saknades förutsättningar för rättsligt föräldraskap och domstolen upphävde föräldraskapet för den förälder som inte fött barnet. Det juridiska förhållandet mellan den inte födande föräldern och barnet upphörde därmed, trots att denna föräldern agerat som barnets förälder under åtta års tid.

Om den assisterade befruktningen skett i utlandet

Har inseminationen eller befruktningen utanför kroppen utförts i utlandet ska behörigheten följas av föreskrifter i det aktuella landet eller där tydligt framgå på annat sätt, t.ex. genom att inrättningen har tillstånd att utföra assisterad befruktning. Behörigheten måste också omfatta den typ av behandling som har utförts i det enskilda fallet, till exempel en insemination med donerade spermier.

4. Barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn

Har barnet tillkommit genom assisterad befruktning i Sverige i enlighet med bestämmelserna i LGI har barnet, när det uppnått tillräcklig mognad, rätt att ta del av de uppgifter som antecknats om donatorn och genetiska syskon i sjukhusets särskilda journal (6 kap. 4 § och 7 kap. 7 § LGI).

Barnet kan vända sig till socialnämnden i den kommun barnet har hemvist, eller till det sjukhus som har utfört den assisterade befruktningen, för att få ta del av uppgifter i sjukhusets särskilda journal.

För det fall barnet tillkommit genom assisterad befruktning i utlandet ska barnet genom inrättningen eller på annat sätt kunna hämta in grundläggande information om donatorns identitet, t.ex. donatorns namn. Även om det kan finnas vissa begränsningar i fråga om när informationen blir tillgänglig för barnet, tex att barnet ska ha uppnått viss ålder, är kravet på att barnet ska ha rätt till information om sitt genetiska ursprung uppfyllt.

Särskilt om vårdnaden efter hävt föräldraskap

Av föräldrabalken 6 kap. 1 § framgår att alla barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Vård- och omsorgsplikten gentemot ett barn upphör när ett föräldraskap hävs. Föräldern förlorar då sin rätt att bestämma i frågor som rör barnet och föräldern har inte längre någon skyldighet att se till att barnets grundläggande behov i fysiskt och psykiskt hänseende blir tillgodosedda. Om föräldrarna haft gemensam vårdnad ges den som fött barnet ensam vårdnad och har ensam beslutanderätt i viktiga frågor som rör barnet.

Särskilt om umgänge efter hävt föräldraskap

Barnets rätt till umgänge med den vars föräldraskap har hävts kan också påverkas.

Enligt 6 kap. 15 § 3 st. föräldrabalken har barnet rätt till umgänge med annan som står det särskilt nära. Barnet kan därmed i vissa fall ha rätt till umgänge med den vars föräldraskap har hävts.

Enligt 6 kap. 15 a § 2 st. FB är det bara socialnämnden som kan väcka talan om någon annan än barnets rättsliga förälder vill ha umgänge med barnet. Den vars föräldraskap har hävts kan alltså inte själv väcka talan om detta. Socialnämnden ska föra talan om umgänge om det kan anses vara för barnets bästa. Innan socialnämnden beslutar att föra en sådan talan ska en avvägning göras mellan de nackdelar en process för med sig och de fördelar ett umgänge kan leda till. Socialnämnden väcker emellertid sällan talan om umgänge med annan närstående än barnets rättsliga förälder, varför möjligheterna att få till stånd ett umgänge med den vars föräldraskap har hävts kan vara små.

Det finns även tillfällen då umgänge inte kommer till stånd med hänvisning till barnets bästa. Exempelvis kan umgänge nekas med hänvisning till att uppbrotten från umgängestillfällena är så traumatiska för barnet att det inte kan anses vara förenligt med barnets bästa att de genomförs. Eller att konflikten mellan barnets rättsliga förälder och den som önskar umgänge bedöms vara så stor att ett umgänge inte skulle vara till barnets bästa.

Barnet riskerar vidare att inte enbart förlora en förälder utan även bandet med hela dennes familj. Kontakten med dessa kan visserligen upprätthållas, men det finns också en risk att kontakten successivt upphör. På grund av de små möjligheter som finns att få umgängesrätt fastställd till en person som barnet står särskilt nära har barnet små möjligheter att behålla kontakten med sina tidigare släktingar.

Barnet är således i vissa fall beroende av att den som fött barnet tillförsäkrar barnets rätt till umgänge både med en tidigare rättslig förälder och tidigare släktingar, vilket kanske inte görs då det vanligtvis föreligger en konfliktsituation vid hävande av faderskap.

Ansökan om närstående adoption

För att juridiskt befästa ett föräldraskap som inte uppfyller de kriterier som redogjorts för ovan och för att undvika en framtida oönskad hävning behöver föräldraskapspresumtionen hävas och barnet adopteras av maken, den registrerade partnern eller sambon till den som fött barnet.

Ett rättsligt föräldraskap som inte senare kan hävas för den person som inte har fött barnet förutsätter ett adoptionsförfarande i de fall de kriterier som redogjorts för ovan inte är uppfyllda.

Maken eller registrerade partnern till den som fött barnet kan ansöka hos tingsrätten om att som närstående få adoptera barnet för att det ska bli ett rättsligt föräldraskap. Innan dess behöver maken eller registrerade partnern till den som fött barnet alltså först ansöka om att häva föräldraskapspresumtionen.

Enligt svensk lag får den person som har fyllt 18 år adoptera. Som huvudregel krävs det att den förälder som är vårdnadshavare till barnet samtycker till adoptionen.

Det finns ingen blankett för att ansöka om adoption. Den som vill adoptera gör istället en adoptionsansökan i ett eget dokument. Till ansökan måste det skickas med särskilda personbevis för adoption, både för den som vill adoptera och för den som ska adopteras.

Vid domstolens handläggning kommer den som är barnets förälder ges tillfälle att yttra sig inom viss tid (4 kap. 18 § FB). Det innebär att om faderskapet har fastställts så kommer den som fastställts som barnets far att ges tillfälle att yttra sig. Är han dessutom barnets vårdnadshavare kommer hans samtycke att krävas för att adoptionen ska gå igenom (4 kap 7 § FB).

Den som adopteras ska anses som adoptivförälderns barn och inte som barn till sina tidigare föräldrar. Om en make, registrerad partner eller sambo adopterar sin makes, registrerade partners eller sambos barn anses barnet som deras gemensamma barn (4 kap 21 § FB). Det innebär att har ett faderskap eller föräldraskap fastställts för barnet så kommer den som fastställts som far eller förälder inte att anses som barnets förälder efter att barnet adopterats av make, registrerade partner eller sambo till den som fött barnet.

En adoption får inte ske mot betalning. Därför får inte en adoption godkännas om det från någon sida har getts eller utlovats ersättning eller avtalats om bidrag till barnets underhåll.

Beslut om adoption fattas därefter av tingsrätten. Domstolen gör en lämplighetsprövning i adoptionsärenden för att bestämma om adoptionen skall tillåtas. Av 4 kap. 6 § föräldrabalken framgår att tillstånd får ges endast om adoptionen är till fördel för barnet samt sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptionen. Även barnets egen vilja ska ges betydelse i bedömningen. Vid adoption ger tingsrätten socialnämnden i kommunen i uppdrag att göra en adoptionsutredning.

Mer om handläggningen av adoptionsärendet finns att läsa på domstolsverkets webbplats, Adoption inom Sverige - Sveriges Domstolar Länk till annan webbplats.

Föräldraskapspresumtion

Sedan 1 januari 2022 gäller nya regler för föräldraskapspresumtion med syftet att skapa ett mer jämlikt och enklare juridiskt föräldraskap för alla föräldrar. Det innebär att presumtion gäller även för gifta kvinnliga par som blir föräldrar och gifta föräldrar där en eller båda har ändrat könstillhörighet.

Detta innebär de nya reglerna

De nya reglerna innebär att föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken ska presumeras (förutsättas) för den kvinna som är gift eller registrerade partner med den som fött barnet. Ett rättsligt föräldraskap ska även enligt 1 kap. 11 a § föräldrabalken presumeras när den som har fött ett barn är gift och en av makarna eller båda har ändrat könstillhörighet.

Presumtionerna ska gälla även när den make eller registrerade partner som inte har fött barnet har avlidit och barnet föds inom sådan tid efter hans eller hennes död att barnet kan ha blivit till dessförinnan.

Presumerat föräldraskap innebär att det är äktenskapet som får rättslig verkan för föräldraskapet vid barnets födelse. Innebörden av en föräldraskapspresumtion är att föräldraskapet följer av lag och inte behöver fastställas genom en bekräftelse eller en dom.

Vad händer om kriterierna inte är uppfyllda?

De nya bestämmelserna avseende föräldraskapspresumtionerna innebär att det inte per automatik kommer att ske en myndighetskontroll av om kriterierna för ett rättsligt föräldraskap vid assisterad befruktning med donerade spermier är uppfyllda.

Men om något av de fyra ovanstående kriterier inte är uppfyllda kan föräldraskapspresumtionen senare komma att hävas.

Om föräldrarna låter föräldraskapet vara registrerat i enlighet med presumtionen trots att kriterierna för föräldraskap saknas, t.ex. om barnet har tillkommit genom heminsemination eller genom en assisterad befruktning utomlands med anonym donator eller att den assisterade befruktningen inte utförts vid en behörig inrättning eller utan samtycke från den andra föräldern kan föräldraskapet senare komma att hävas.

En felaktig föräldraskapspresumtion kan framkomma i ett senare skede av barnets och föräldrarnas liv och föräldraskapet kan då komma att hävas. Det finns inte någon begränsning i tid för möjligheten att häva en felaktig föräldraskapspresumtion.

Ett tillfälle när ett föräldraskap kan ifrågasättas är i samband med en separation mellan föräldrarna. Föräldraskapet kan även ifrågasättas efter den presumerade förälderns bortgång. Föräldraskapet kan då ifrågasättas i domstol av den avlidnes arvingar.

En hävning av föräldraskapet innebär att den rättsliga relationen mellan barnet och den tidigare presumerade föräldern upphör.

Enligt 1 kap. 9 § FB ska make eller registrerad partner till den som fött barnet presumeras som barnets förälder om samtliga kriterier som framgår ovan är uppfyllda.

Detta betyder att om den assisterade befruktningen har skett i egen regi (heminsemination) eller genom behandling i utlandet med anonym donator är inte samtliga kriterier i ovanstående bestämmelse uppfyllda, vilket kan leda till att föräldraskapspresumtionen senare kan komma att hävas. I dessa fall ska i stället ett faderskap fastställas för den man vars spermier använts.

Socialnämnden är skyldig att utreda vem som är far till ett barn och att se till att faderskapet fastställs om inte faderskaps- eller föräldraskapspresumtion föreligger, dvs om kriterierna ovan inte är uppfyllda (2 kap. 1 § FB).

Ensamstående

Socialnämnden ska inleda och lägga ner en faderskapsutredning om:

• den som föder barnet har genomgått assisterad befruktning inom ramen för svensk hälso- och sjukvård, enligt 6 respektive 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. eller om den som föder barnet har genomgått en insemination eller befruktning utanför kroppen vid en behörig inrättning i utlandet och barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn.
• den som föder barnet varken var gift, registrerad partner eller sambo vid behandlingen.
• det är sannolikt att barnet blev till genom behandlingen.

Om en man föder ett barn som ensamstående ska han anses som far till barnet.

Konceptionstid

Den tid under vilken befruktningen har kunnat inträffa i en graviditet kallas för konceptionstid.

En beräkning av konceptionstiden är nödvändig för att kunna begränsa antalet män som kan vara tänkbara som far i de fall kvinnan har haft sexuellt umgänge med flera män. Beräkningen av konceptionstiden är också nödvändig för utredningen när ett barn har kommit till efter att en assisterad befruktning har ägt rum.

Beräkning av konceptionstid

Det finns inga metoder som gör det möjligt att exakt bestämma tidpunkten för befruktningen. Utifrån en viss statistisk sannolikhet kan man ändå räkna fram ett tidsintervall inom vilket den har ägt rum.

Beräkningen av konceptionstiden kan göras på olika sätt, utifrån olika uppgifter om graviditeten och fostret, med olika träffsäkerhet. Konceptionssnurran och datum-/viktberäknaren är två olika verktyg för att beräkna konceptionstid.

• Enligt konceptionssnurran beräknas konceptionstiden utifrån uppgifter om fostrets storlek från ultraljudsundersökning under graviditeten, som huvudets hjässmått (BPD, biparietal diameter) eller fostrets sitthöjd (CRL, crown-rump length).
• Enligt datum-/viktberäknaren kan konceptionstiden beräknas utifrån barnets vikt och längd vid födelsen.

En beräkning efter uppgifter från ultraljudsundersökning ger ett kortare tidsintervall för möjlig befruktning, medan en beräkning utifrån födelsevikt är osäkrare, kräver större säkerhetsmarginaler och därmed blir längre.

Frågor och svar