Att arbeta våldsförebyggande
Alla kommuner har ett ansvar att bedriva förebyggande arbete inom socialtjänstens verksamhetsområden. Den nya socialtjänstlagen tydliggör och stärker detta ansvar genom att betona vikten av tidiga och förebyggande insatser.
Det förebyggande arbetet ska ses som en självklar och integrerad del av verksamheten. Det kräver långsiktiga och samordnade åtgärder samt en strategisk planering av kommunens insatser på samhälls-, grupp- och individnivå. Enligt socialtjänstlagen ska verksamheten bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Våldsförebyggande arbete
När det gäller våldsförebyggande arbete handlar det om att förhindra att våld uppstår eller upprepas. Det kan bland annat innebära att:
- Vara lätt tillgänglig för invånarna och göra det enkelt för enskilda att komma i kontakt med socialtjänsten, exempelvis genom tydliga kontaktvägar, geografisk närvaro, digital tillgänglighet och flexibla öppettider.
- Tidigt uppmärksamma risker och behov hos familjer och enskilda samt erbjuda stöd innan problem utvecklas eller fördjupas, till exempel genom systematiska rutiner för att identifiera våld och andra riskfaktorer samt informera om tillgängliga stödinsatser.
- Arbeta uppsökande med att nå ut till personer och familjer som kan vara i behov av stöd, exempelvis genom närvaro i miljöer där målgrupperna befinner sig.
- Arbeta kunskapsbaserat med metoder som har stöd i forskning och beprövad erfarenhet, exempelvis arbetssätt som visat effekt när det gäller att förebygga konflikter och våld i nära relationer.
- Samverka med andra aktörer, såsom skola, hälso- och sjukvård, polis och civilsamhälle, i syfte att nå olika målgrupper, stärka tidig upptäckt av våld och säkerställa ett samordnat stöd.
- Stärka barns skydd och rättigheter, särskilt när barn lever i miljöer där det förekommer eller riskerar att förekomma våld. Det innebär att säkerställa att barnets rättigheter uppmärksammas, att barn ges möjlighet till delaktighet och att det finns tydliga rutiner för att upptäcka, utreda och följa upp våldsutsatthet.
Tips på kunskap och stöd
Nedan finns tips på kunskap och stöd som kan vara användbart för att utveckla det våldsförebyggande arbetet. Vi har även sammanställt exempel på satsningar som kommuner har genomfört inom familjerådgivningens verksamhet, inom ramen för statsbidraget för förstärkta familjerätter och våldsförebyggande familjerådgivning.
Dessutom presenteras en sammanställning av en intervjuundersökning som genomfördes 2025 bland familjerådgivare, med fokus på våld och jämställdhet
Kunskap och stöd
Strategier, kunskapsstöd
- Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (regeringen.se), Länk till annan webbplats. Regeringens strategi för perioden 2017–2026.
- Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd och handbok om våld i nära relationer (socialstyrelsen.se), Länk till annan webbplats. inkluderar även bedömningsmetoder för att identifiera och bedöma behov av skydd och stöd.
- Ett jämställt föräldraskap (mfof.se Länk till annan webbplats.), MFoF.
- Kunskapsstöd - föräldraskapsstöd i en hederskontext (mfof.se), Länk till annan webbplats.lista med rapporter, information och metodstöd sammanställd av MFoF.
- Metodstöd: Handboken inget att vänta på Länk till annan webbplats., Jämställdhetsmyndigheten
- Kunskapsbank om våld Länk till annan webbplats., Uppsala universitet
- Rapport om utanförskap, våld och kärlek till orten (barnombudsmannen.se) Länk till annan webbplats..
Webbaserade kurser och utbildningar
- Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld – ett utbildningsmaterial för socialtjänsten (socialstyrelsen.se) Länk till annan webbplats., Socialstyrelsen.
- Introduktionskurs om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer (webbkursomvald.se) Länk till annan webbplats., Nationellt centrum för kvinnofrid, Länsstyrelserna, Socialstyrelsen
- Att förebygga våld - en grundkurs (jamstalldhetsmyndigheten.se), Länk till annan webbplats.Jämställdhetsmyndigheten
- Filmer för socialtjänsten om att ställa frågor om våld (uu.se) Länk till annan webbplats., Uppsala universitet
- Basprogram om våld mot barn och unga (barnafrid.se), Länk till annan webbplats.webbaserad endagsutbildning av Barnafrid
- Kurser om våld i nära relationer (mfd.se), Länk till annan webbplats.webbkurser av Myndigheten för delaktighet
- Utbildningar med inriktning på hedersrelaterat våld (mfof.se), Länk till annan webbplats.lista med webbutbildningar sammanställd av MFoF.
- Grundutbildning i föräldraskapsstöd (mfof.se), Länk till annan webbplats. webbutbildning av MFoF. Innehåller bland annat en modul om våld.
Sammanställning av kommunernas användning av statsbidraget 2025
Uppföljningen visar att kommunerna främst prioriterade att använda bidraget till kompetenshöjande åtgärder och bemanning. Flera kommuner använde även statsbidraget för att öka tillgängligheten i verksamheten och ett par kommuner till att sänka egenavgifter inom familjerådgivningen. Statsbidraget användes i större utsträckning till satsningar inom familjerättslig verksamhet jämfört med satsningar inom familjerådgivningen.
Kommunerna bedömer sammantaget att statsbidraget har stärkt det våldsförebyggande arbetet. Samtidigt framhålls vikten av långsiktighet, där ett effektivt förebyggande arbete förutsätter kontinuerliga resurser, fortsatt kompetensutveckling och hållbar finansiering.
Nedan redovisas kommunernas huvudsakliga användning av statsbidraget inom familjerådgivningens verksamhet, utifrån bidragets fyra användningsområden.
Bemanning
Det var 9 kommuner som använde statsbidraget till bemanning inom familjerådgivning. De vanligaste satsningarna var:
Bemanning | Antal kommuner |
Utveckling och implementering av rutiner och arbetssätt som stärker det våldsförbyggande arbetet | 7 |
Utveckling av ett förebyggande och utåtriktat arbete för verksamhetens målgrupper | 6 |
Utveckling av intern samverkan | 5 |
Flera kommuner beskriver att de har genomfört informationsinsatser och stärkt samverkan, både inom socialtjänsten och med andra aktörer, för att nå målgrupper i utsatta områden. Exempel på satsningar är rekrytering av personal med kompetens inom våld i nära relation, samt gruppverksamhet för bonusfamiljer i konfliktförebyggande syfte. Andra exempel är kartläggning av behov och riktade satsningar till nyblivna föräldrar, bland annat genom kostnadsfria rådgivningssamtal och ökad närvaro på familjecentraler.
Kompetenshöjande åtgärder
Det var 12 kommuner som använde statsbidraget till kompetenshöjande åtgärder inom familjerådgivning. De vanligaste områdena var följande:
Kompetenshöjande åtgärder | Antal kommuner |
Våld i nära relation | 11 |
Samarbete mellan föräldrar | 8 |
Våld mot barn | 7 |
Konfliktlösning | 7 |
Vad gäller kompetenshöjande insatser lyfter kommunerna flera exempel. Det handlar bland annat om utbildningar i Emotional and Focused Therapy (EFT) och Compassionfokuserad terapi (CFT). Vissa kommuner har samarbetat med högskolor och genomfört utbildningar och seminarier om våld. Någon annan kommun har, utöver utbildning om våld i nära relationer, även satsat på kompetens inom områden som kultur och religion, ombildade familjer, samt traumabehandling.
Det framkommer även satsningar på att stärka kompetensen i arbete med par där våld förekommer eller där konfliktnivån är hög, liksom konfliktförebyggande metoder för par och bonusfamiljer. I en kommun har familjerådgivningen utbildat hela förvaltningen i Möta pappor/föräldrar med våldsproblematik (MPV).
Ökad tillgänglighet
Det var 9 kommuner som använde statsbidraget till ökad tillgänglighet inom familjerådgivning. De vanligaste satsningarna var:
Ökad tillgänglighet | Antal kommuner |
Målgrupps- och individanpassad verksamhet | 6 |
Ökad geografisk tillgänglighet | 3 |
Flera kommuner har arbetat för ökad tillgänglighet genom närvaro på olika arenor och samverkan med andra aktörer, för att nå ut med information om familjerådgivning. Det kan handla om uppsökande arbete vid familjecentraler i utsatta områden, där kurser i kommunikation och konflikthantering erbjuds. Någon kommun beskriver att de använt språkligt och kulturellt anpassade arbetssätt, exempelvis genom samarbete med flerspråkiga processtödjare och brobyggare samt personal med olika språkkunskaper på arenor som öppna förskolan och inom socialtjänsten.
Kommuner har också verkat för att korta väntetiderna, bland annat genom ökad bemanning. Någon kommun har etablerat samarbete med kyrkan och privata utförare i syfte att kunna erbjuda snabbare stöd.
Andra exempel på ökad tillgänglighet är informationsspridning och översättning av material till flera språk. Exempel på utvecklingsinsatser är också digital relationskurs.
Sänkta egenavgifter
Två kommuner använde statsbidraget till att sänka eller avskaffa egenavgifterna för besökarna till familjerådgivningen.
Undersökning om jämställdhet och våld i nära relation
MFoF ska i all sin verksamhet främja barnets rättigheter, jämställdhet och ett jämställt föräldraskap. Myndigheten är också en del av regeringens utvecklingsprogram Jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter (JiM), som syftar till att stärka arbetet för att nå de jämställdhetspolitiska målen. Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det finns också sju jämställdhetspolitiska delmål:
- En jämn fördelning av makt och inflytande.
- Ekonomisk jämställdhet.
- Jämställd utbildning.
- Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
- Jämställd hälsa.
- Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och utnyttjande i prostitution och människohandel ska upphöra.
- Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra.
Kunskap om jämställdhet, jämställt föräldraskap samt mäns våld mot kvinnor är viktig för yrkesverksamma som möter enskilda och familjer. Dessa frågor påverkar både vuxnas livsvillkor och barns hälsa och utveckling.
Undersökning bland familjerådgivare
Mot denna bakgrund och som del av myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering genomförde MFoF under 2025 en intervjuundersökning med familjerådgivare. Syftet var att undersöka hur familjerådgivare arbetar med jämställdhet, jämställt föräldraskap och våld i nära relationer samt att identifiera eventuella kunskapsbehov.
Totalt deltog 17 medarbetare från familjerådgivningar, varav 13 kvinnor och 4 män. Deltagarna representerade sammanlagt 13 kommuner runt om i landet.
Några resultat från intervjuerna:
- Jämställdhet beskrivs som en självklar del av familjerådgivningen, men är sällan formaliserad genom interna styrdokument eller riktlinjer.
- Frågor om jämställdhet aktualiseras ofta naturligt i samtalen, till exempel i relation till ansvarsfördelning i hemmet, ekonomi och föräldraansvar.
- Nästan alla verksamheter uppger att frågor om våld ställs rutinmässigt i inledande samtal, men uppgifter om våld framkommer sällan tidigt eftersom trygghet och förtroende behöver etableras först.
- Familjerådgivarna möter olika former av våld i nära relation, exempelvis kontrollerande eller begränsande beteenden, ekonomisk kontroll eller situationer där en förälder försöker skapa avstånd mellan barnet och den andra föräldern.
- Fysiskt våld förekommer också och flera använder begreppen situationsbetingat våld och terrorvåld. Vid den senare typen av våld bedöms andra stödinsatser än familjerådgivning vara nödvändiga, med fokus på skydd och våldsprevention.
- Familjerådgivarna känner sig trygga i att ta upp frågor om jämställdhet och våld, men efterfrågar samtidigt stärkt nationellt stöd, exempelvis genom nätverk och bättre tillgång till forskning, metodstöd och annat kunskapsmaterial.
Hela resultatet från intervjuerna finns samlat i denna rapport:
Undersökning bland familjerådgivare om jämställdhet och våld pdf, 232.8 kB.
Delar av resultatet ingick även myndighetens jämställdhetsredovisning som överlämnades till regeringen i början av 2026.
Uppdaterad senast