Vårdnad, boende och umgänge vid skyddade personuppgifter
Information från MFoF till socialnämnderna om vissa frågor om handläggning av upplysningar och utredningar om vårdnad, boende och umgänge när barnet och/eller en förälder har skyddade personuppgifter. Detta ersätter MFoF informerar 2017:1.
Sammanfattning
- Skyddade personuppgifter är ett samlingsnamn för åtgärderna sekretessmarkering, skyddad folkbokföring och fingerade personuppgifter.Stockholms tingsrätt är behörig när barn har skyddade personuppgifter.Eftersom det inte går att dölja vilken socialnämnd som verkställt utredningen är det ofta nödvändigt att ansvaret vilar på en socialnämnd.
- Eftersom det inte går att dölja referenspersonens namn och yrke kan det ibland vara nödvändigt att avstå från att inhämta uppgifter.
- Domstolen har stor frihet att välja vilken socialnämnd som ska verkställa en utredning eller lämna upplysningar.
- Talan om vårdnad, boende och umgänge kan väckas i annan domstol än den behöriga.
Det är viktigt att socialnämnden har beredskap och rutiner för att möta, stödja och utreda personer med skyddade personuppgifter. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relation har socialnämnden ett ansvar för att fastställa rutiner för hur skyddade personuppgifter ska hanteras. Det kan handla om att ta fram checklistor med säkerhetsåtgärder eller ha speciella tekniska lösningar i dokumentationssystemen. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS finns regler om dokumentation som rör personer med skyddade personuppgifter.[1]
Skyddade personuppgifter är ett samlingsnamn
Uppgifter i folkbokföringen är i regel offentliga. Skyddade personuppgifter är ett samlingsnamn för de tre åtgärder som kan komma i fråga när en person riskerar att bli utsatt för våld, förföljelse eller allvarliga trakasserier av annat slag. Nedan görs en kort sammanfattning av åtgärderna. För mer information hänvisas till MFoF informerar 2019:6.
Sekretessmarkering
Sekretessmarkering är den minst ingripande åtgärden som innebär att det ska göras en noggrann prövning innan en sekretessmarkerad uppgift om personen lämnas ut. Skatteverket kan besluta om sekretessmarkering om det finns ett konkret och allvarligt hot mot personen.
Skyddad folkbokföring
Skyddad folkbokföring är mer flexibelt än den tidigare kvarskrivningen och innebär att en persons adress inte är registrerad i folkbokföringen och att de gamla adressuppgifterna har tagits bort. En adress till Skatteverket registreras dit posten går. Skatteverket kan besluta om skyddad folkbokföring om personen antas kunna bli utsatt för brott, förföljelse eller andra trakasserier.
Fingerade personuppgifter
Fingerade personuppgifter är den starkaste och den mest ingripande formen av skyddade personuppgifter och innebär att personen måste bryta med sitt tidigare liv. Det gäller såväl arbete, bostad som med släkt och vänner. En person som har fingerade personuppgifter använder en annan identitet än den verkliga. Det innebär dock ingen rättslig förändring av personens namn. Kopplingen mellan de verkliga och fingerade personuppgifterna är sekretessbelagd. Polismyndigheten kan besluta om fingerade personuppgifter om personen riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet mot sitt liv, sin hälsa, sin frihet eller frid.
Talan kan väckas i en annan domstol än den behöriga
I vanliga fall är det domstolen på den ort där barnet har sin hemvist som är behörig att ta upp frågor om vårdnad boende och umgänge vilket framgår av 6 kap. 17 § föräldrabalken, FB. Av samma paragraf framgår att i de fall det saknas en behörig domstol tas frågorna upp av Stockholms tingsrätt. Barnet anses enligt 10 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken, RB ha sin hemvist på den ort där barnet var folkbokfört den 1 november föregående år.
När någon av föräldrarna och/eller barnet har skyddade personuppgifter kan den som vill väcka talan göra det i en annan domstol, antingen för att inte avslöja sin egen och barnets hemvist eller för att det på grund av skyddade personuppgifter inte är möjligt för den som väcker talan att veta var barnet har sin hemvist. Som framgår av 33 kap. 10 § RB får tingsrätten inte avvisa en talan om vårdnad, boende eller umgänge på grund av att det saknas kontaktuppgifter till den ena parten. Domstolen har en utredningsskyldighet och måste då försöka få fram adressuppgifter på annat sätt.[2]
Forumregeln om barnets hemvist är dispositiv. Domstolen ska alltså pröva sin behörighet endast efter invändning, 10 kap. 18 § RB. Om inga invändningar görs kan domstolen handlägga tvisten trots att den formellt sett inte är behörig.[3] Högsta domstolen har slagit fast att om någon av parterna invänder mot domstolens behörighet i ett mål om vårdnad, boende eller umgänge där barnet har skyddade personuppgifter är det att likna vid att en behörig domstols saknas. I dessa fall är därför Stockholms tingsrätt behörig domstol.[4]
Domstolen beslutar vilken socialnämnd som ska verkställa en utredning
I alla mål om vårdnad, boende och umgänge har domstolen ett ansvar för att frågorna i målet blir tillräckligt utredda, 6 kap. 19 § första stycket FB. Innan domstolen avgör ett mål ska socialnämnden enligt 6 kap. 19 § andra stycket FB ges tillfälle att lämna upplysningar. Har nämnden tillgång till upplysningar som kan ha betydelse för bedömningen är nämnden skyldig är lämna dessa till domstolen. Av 6 kap. 19 § tredje stycket FB framgår att om det behövs ytterligare utredning får rätten uppdra åt socialnämnden eller något annat organ att utse någon att genomföra utredningen. Innan domstolen fattar ett interimistiskt beslut kan den även inhämta upplysningar från socialnämnden, 6 kap. 20 § andra stycket FB.
Det är inte i lag reglerat till vilken socialnämnd domstolen ska ge uppdraget. I förarbetena står att utgångspunkten är att domstolen bör vända sig till socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört. Men om barnet eller föräldern har skyddade personuppgifter är det inte lämpligt att handlägga ärendet i den kommun där barnet eller en förälder med skyddade personuppgifter bor. Förarbetena ger sammantaget intrycket av att rätten i dessa fall har relativt stor frihet att välja en annan socialnämnd. Rätten kan vända sig till socialnämnden i den kommun där den förälder som inte har skyddade personuppgifter bor. En annan möjlighet är att socialnämnden i en kommun där barnet tidigare bott eller varit folkbokfört och som har kännedom om familjen får utredningsuppdraget.[5] Det kan också finnas andra alternativ som ger ett bättre skydd för personerna. Domstolen kan samråda med socialnämnden om vilken nämnd som är lämplig utifrån omständigheterna i fallet.
Socialnämnden kan behöva utreda på egen hand
Parterna i en utredning om vårdnad, boende och umgänge har alltid rätt att få veta vilken socialnämnd som handlägger ärendet. Justitiekanslern, JK, har uttalat att det inte är förenligt med grundläggande rättssäkerhetskrav att en så avgörande utredning utförs anonymt i förhållande till någon av parterna. En förälder behöver kunna vända sig till handläggaren med frågor om utredningen och brukar dessutom regelmässigt kontaktas under utredningen.[6] Detsamma gäller för uppgiften om vilken socialnämnd som har lämnat upplysningar.[7] Det är inte heller möjligt att hemlighålla en biträdande socialnämnd som har utrett en förälder som har skyddade personuppgifter. Av säkerhetsskäl kan det därför vara nödvändigt att den socialnämnd som är huvudansvarig för utredningen genomför utredningen i sin helhet. Det innebär att utredaren kan behöva resa till den ort där föräldern och barnet befinner sig för att samla in de uppgifter som behövs. Det kan även vara möjligt att utredaren ordnar möten på en ort som underlättar för den enskilde. Andra alternativ kan vara att använda sig av videosamtal eller liknande.
Uppgifter från referenspersoner när en part har skyddade personuppgifter
Av 10 kap. 3 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL följer att sekretess inte innebär någon begränsning i en parts rätt enligt rättegångsbalken att få ta del av de omständigheter som ligger till grund för ett avgörande i ett mål. Bestämmelsen omfattar allt processmaterial även sådant som kan antas få betydelse för beslutet. Kännedom om en referenspersons identitet har betydelse inte bara för att kunna åberopa vittnesförhör med personen utan också för att kunna ifrågasätta referenspersonens uppgifter.
Innan utredaren kontaktar en referensperson bör han eller hon noga överväga syftet med kontakten.[8] Ibland kan en utredare i dessa situationer behöva avstå från att hämta in information från en referensperson. Gör utredaren bedömningen att uppgifter från referenspersoner behöver inhämtas är det inte möjligt att hemlighålla personens namn, yrke och relation till barnet eller föräldern.[9] I vissa situationer kan en uppgift om en persons namn tillsammans med andra uppgifter vara tillräckligt för att lokalisera var den andra parten är bosatt. Detsamma gäller om referenspersonens arbetsplats och tjänstgöringsort redovisas i utredningen. Även om sådana uppgifter utelämnas finns det mycket som talar för att den som är ansvarig för utredningen skulle vara skyldig att upplysa om vem som lämnat uppgifterna och var denne person arbetar.[10]
Frågor
Frågor om handläggning inom området vårdnad, boende och umgänge besvaras på telefontid för frågor om familjerätt.
Uppdaterad senast