Familjer där det förekommer risk- och missbruk

Förebyggande insatser till barnen

Socialstyrelsen hade i uppdrag under 2017–2020 att stärka stödet till barn som anhöriga, dvs. familjer där missbruk, psykisk sjukdom, psykisk funktionsnedsättning eller där våld förekommer. Där ingick att stärka stödet till föräldrar i föräldraskapet genom att utarbeta ett mer familjeorienterat arbetssätt inom missbruks- och beroendevården. Fokus var på att stärka samspel och anknytning mellan förälder och det späda barnet. Arbetet inom uppdraget har lett till att fler barn som anhöriga uppmärksammats, främst inom hälso- och sjukvården, men fortfarande med stor variation mellan olika verksamheter, grupper av barn och delar av landet.

Utveckla stödet till föräldrar och barnen

Barn som tar ett stort ansvar hemma håller ofta ett öga på föräldrarna för att se till att de mår bra. De ber inte lika ofta om stöd hemma när de har problem eller om hjälp med läxor och skolarbete. Barnens möjligheter att utveckla egna sociala nätverk och delta i fritidsaktiviteter är färre. Det kan också vara svårt för dem att lämna hemmet för att till exempel söka arbete och utbildning på annan ort.

För att barn med missbruk i familjen inte ska fara illa när de tar ett orimligt stort ansvar för sina anhöriga behöver de stöd. I missbruks- och beroendeverksamheterna fokuseras det ofta på den vuxna individen. Förebyggande insatser till barnen kan bidra till en mer gynnsam utveckling av deras liv. Det kan till exempel röra sig om hjälp med läxläsning och stödsamtal för att barnet ska kunna förstå och bearbeta olika händelser. Stöd till föräldrar med psykisk ohälsa eller missbruk minskar risken för psykisk ohälsa hos barnen med insatser som föräldraskapsstöd, psykospedagogik, kognitiv beteendeterapi och kamratstöd. Bäst effekt uppnås när insatser ges till både barn och förälder. 

Risk- och missbruk i familjen drabbar många barn

Om en vuxen i en familj missbrukar alkohol eller andra droger så påverkar det hela familjen. Barnet växer upp under svår stress och har större risk att utveckla psykologiska och sociala problem. Det är viktigt att vara medveten om att barn på olika vis påverkas av den vuxnes missbruk även om de inte bor tillsammans, eller om den som missbrukar inte är en biologisk förälder. Barn till föräldrar med missbruk eller psykisk sjukdom kallas ibland unga omsorgsgivare. Att som barn regelbundet behöva utföra uppgifter som normalt vilar på vuxna blir ett allt för stort ansvar för ett barn.

Med anledning av de olika familjekonstellationer som finns är det betydelsefullt att även nyttja andra nära vuxna som kan skapa trygga uppväxtvillkor för barnen. En väsentlig del av de drabbade barnen anpassar sig trots otillräckliga livsvillkor och visar en positiv utveckling. Dessa barn beskrivs som motståndskraftiga.