Skyddade personuppgifter
Information från MFoF till socialnämnderna om skyddade personuppgifter. Informationen är ett komplement till MFoF:s allmänna råd om socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge, HSLF-FS 2017:51 samt handboken Vårdnad, boende och umgänge. Ändringarna i lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2019.
Sammanfattning
- Skyddet för hotade och förföljda personer förbättras.
- Den tidigare regleringen om kvarskrivning har ersatts av skyddad folkbokföring.
- Skyddad folkbokföring ska bland annat få ske på annan ort än den gamla folkbokföringsorten, utan att personen flyttar och kunna ges för obestämd tid.
- Socialnämnden ges möjlighet att under vissa förhållanden ansöka om skyddad folkbokföring för barn.
- Socialnämnden ska på Skatteverkets begäran lämna biträde vid utredning om skyddad folkbokföring eller sekretessmarkering.
- Skatteverket ska lämna stöd till den som har medgetts skyddad folkbokföring.
- Det ökade skyddet innebär även en förstärkt sekretess för uppgifter om personer med skyddad folkbokföring som är parter i mål och ärenden hos alla myndigheter och domstolar [1].
Det är viktigt att socialnämnden har beredskap och rutiner för att möta, stödja och utreda personer med skyddade personuppgifter. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relation har socialnämnden ett ansvar för att fastställa rutiner för hur skyddade personuppgifter ska hanteras. Det kan handla om att ta fram checklistor med säkerhetsåtgärder eller ha speciella tekniska lösningar i dokumentationssystemen. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS finns regler om dokumentation som rör personer med skyddade personuppgifter.[2]
Se även; vårdnad boende och umgänge vid skyddade personuppgifter
Skyddade personuppgifter
Skyddade personuppgifter är ett samlingsbegrepp inom folkbokföringen för de olika skyddsåtgärderna sekretessmarkering, skyddad folkbokföring och fingerade personuppgifter. Därutöver finns även bestämmelser om sekretess som kan komma att bli aktuella för hotade och förföljda personer.[3]
Folkbokföringssekretess
Folkbokföringssekretessen regleras i 22 kap. 1 § offentlighets och sekretesslagen (2009:400), OSL. Av bestämmelsen följer bland annat att sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen. Det innebär att folkbokföringssekretessen är försedd med ett rakt kvalificerat skaderekvisit som innebär en stark presumtion för att uppgifterna är offentliga. Av förarbetena till den gamla sekretesslagen (1980:100) framgår att namn, adress, personnummer, civilstånd, och nationalitet ska vara offentliga.[4] I vissa undantagsfall kan det dock vara påkallat att hindra att uppgift som regelmässigt antecknas i folkbokföringen lämnas ut. Skatteverket har då möjlighet att införa en så kallad sekretessmarkering i folkbokföringsdatabasen.[5]
Sekretessmarkering
Sekretessmarkering enligt 5 kap. 5 § OSL är den minst ingripande formen av skyddade personuppgifter och ofta den första skyddsåtgärd som används om man befarar att en folkbokföringsuppgift kan komma att användas för personförföljelse. Förfarandet med sekretessmarkering inom folkbokföringen är inte närmare reglerat men visar att man bör iaktta särskild försiktighet när man bedömer huruvida uppgifter om en person bör lämnas ut eller inte.[6]
Vad krävs för ett beslut om sekretessmarkering?
Det räcker inte med att en person känner fruktan och anser sig vara förföljd. Det måste också finnas ett konkret hot. Det ska alltså finnas en risk för förföljelse.[7]
Ansökan om sekretessmarkering
För att få en sekretessmarkering krävs som regel att den enskilde gör en skriftlig ansökan till Skatteverket. I normalfallet ska en ansökan för ett barn undertecknas av båda vårdnadshavarna. Ansökan kan dock godtas även om den ene eller båda vårdnadshavarnas underskrifter saknas. Även polis eller sociala myndigheter kan göra en ansökan för den enskildes räkning. En dom eller andra dokument som styrker den enskildes uppgifter kan bifogas ansökan. Det gäller till exempel en utredning eller ett utlåtande från polismyndigheten eller de sociala myndigheterna, upplysningar från sjukvården eller intyg eller annat dokument från ideell verksamhet som syftar till att ge hjälp åt personer som utsatts för brott eller andra särskilt utsatta personer.[8] I varje enskilt fall görs även en prövning av om det är nödvändigt för övriga medlemmar av hushållet att omfattas av sekretessmarkeringen för att den ska få avsedd effekt.
Polismyndigheten och socialnämnden ska på Skatteverkets begäran lämna biträde vid utredning av frågor om skyddad folkbokföring eller sekretessmarkering i folkbokföringen, 17 a § andra stycket folkbokföringslagen (1991:481), FOL.
Syftet med sekretessmarkeringen
Syftet med sekretessmarkeringen är att förhindra att en hotande eller förföljande person med hjälp av personuppgifter kan finna en person och utsätta denne för brott, förföljelse eller trakasserier. Sekretessmarkering tjänar endast som en påminnelse om behovet av en noggrann sekretessprövning enligt 22 kap. 1 § OSL om handlingen begärs ut.[9] De kompletterande bestämmelserna i 5 kap 5 § första stycket OSL anger att om det kan antas att en uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut på grund av en bestämmelse om sekretess, får myndigheten markera detta genom att en särskild anteckning görs på handlingen. Anteckningen ska ange tillämplig sekretessbestämmelse, datum då anteckningen gjordes, och den myndighet som har gjort anteckningen. Skatteverket aviserar den registrerade sekretessmarkeringen tillsammans med personuppgifterna till alla myndigheter som får grundläggande personuppgifter från Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. Sekretessmarkeringen innebär att uppgifterna inte kan lämnas ut utan en noggrann sekretessprövning. Den mottagande myndigheten har dock att självständigt avgöra om sekretess föreligger för uppgifterna.[10]
När upphör sekretessmarkeringen?
Det framgår av Skatteverkets beslut hur länge sekretessmarkeringen är giltig. Första gången en person får en sekretessmarkering är giltighetstiden i allmänhet minst två år. Därefter får personen ansöka på nytt. Om personen inte ansöker på nytt eller om ansökan inte medges tar Skatteverket bort sekretessmarkeringen när giltighetstiden har gått ut. En sekretessmarkering tas också bort om personen själv begär det eller om Skatteverket bedömer att det saknas skäl för att låta den vara kvar.[11]
Skatteverkets beslut att inte registrera en sekretessmarkering kan inte överklagas. Det är inte heller möjligt att överklaga Skatteverkets beslut att ta bort en sekretessmarkering.[12]
Skyddad folkbokföring
Skyddad folkbokföring ger en starkare effekt än sekretessmarkering och innebär att en persons adress inte är registrerad i folkbokföringen. De gamla adressuppgifterna tas bort och den nya adressen registreras inte i folkbokföringen, och sprids därmed aldrig till andra myndigheter. En adress till Skatteverket registreras dit posten går. Det framgår dock inte för mottagaren att Skatteverket är mottagare.[13] Skyddad folkbokföring ska vid flyttning ske på den gamla folkbokföringsorten eller, om det bedöms ge ett bättre skydd, på en annan ort. Skyddad folkbokföring kan också ske utan att personen flyttar om det kan antas ge tillräckligt skydd, 16 § andra stycket FOL.
Vad krävs för ett beslut om skyddad folkbokföring?
För att få skyddad folkbokföring krävs att personen av särskilda skäl antas kunna bli utsatt för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier på annat sätt, 16 § första stycket FOL. Personen behöver alltså ännu inte ha drabbats av detta[14].
Ansökan om skyddad folkbokföring
Den som vill ha skyddad folkbokföring ansöker skriftligen om det hos Skatteverket. För barn under 18 år får en ansökan om skyddad folkbokföring göras av endast en vårdnadshavare, om syftet med ansökningen är att skydda mot den andre vårdnadshavaren, 30 § andra stycket FOL. I vissa situationer kan även socialnämnden ansöka om skyddad folkbokföring för ett barn.[15] Det gäller om barnet vårdas med stöd av 2 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU och syftet med ansökan är att skydda barnet mot en eller två vårdnadshavare eller när vårdnadshavaren eller vårdnadshavarna inte förmår skydda barnet mot en annan person, 30 § tredje stycket FOL och 14 § fjärde stycket LVU. Av en ansökan om skyddad folkbokföring bör bland annat bakgrunden till hoten framgå och vilka tidigare skyddsåtgärder som erhållits och hur de har fungerat. Till ansökan bifogas dokument som har betydelse för bedömningen exempelvis intyg och utredning från socialtjänst eller polis, beslut om kontaktförbud och eventuell överträdelse av det, intyg eller utredning från ett skyddat boende eller något annat intyg eller utredning som bekräftar hotet.[16]
Polismyndigheten och socialnämnden ska på Skatteverkets begäran lämna biträde vid utredning av frågor om skyddad folkbokföring eller sekretessmarkering i folkbokföringen, 17 a § andra stycket FOL. Det framgår även av 12 kap. 10 § tredje stycket 2 punkten socialtjänstlagen (2001:453), SoL att socialtjänsten utan hinder av sekretess ska lämna uppgifter som behövs i ett ärende hos Skatteverket om skyddad folkbokföring.
Syftet med skyddad folkbokföring
Syftet med skyddad folkbokföring är att en person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelse eller andra allvarliga trakasserier får ett formaliserat skyddsinstitut.[17] Åtgärden ska med hänsyn till den enskildes förmåga och övriga förutsättningar kunna antas tillgodose behovet av skydd, 16 § första stycket FOL. Skyddad folkbokföring kan kombineras med andra skyddsåtgärder exempelvis kontaktförbud och larm.[18] Vid bedömning av om skyddad folkbokföring ska medges tas hänsyn till den enskildes förmåga att leva med de krav som åtgärden kräver. En person som inte är beredd eller saknar förmåga att anpassa sig till det som krävs kan inte beviljas skyddad folkbokföring. Vid bedömningen beaktas även övriga familjemedlemmars och andra närstående personers förutsättningar att respektera de inskränkningar som skyddet innebär. Det kan exempelvis innebära byte av arbetsplats, skola och förskola. Det går kanske inte att umgås i samma kretsar som tidigare eller att publicera information på internet.[19] Ett barn som berörs av beslutet behöver i förhållande till sin ålder och mognad få ett inflytande i frågan.[20]
När en person beviljas skyddad folkbokföring ska Skatteverket lämna stöd till personen så att skyddet kan upprätthållas, 17 b § FOL. Syftet med stödet är främst att ge information om hur personen som fått skyddad folkbokföring ska kunna agera på ett sätt så att personuppgifterna skyddas. Det fråntar dock inte andra myndigheter att inom ramen för sina respektive myndigheters ansvarsområde ge råd och stöd.[21]
Uppgifterna om skyddad folkbokföring skickas till andra myndigheter och annan samhällsservice som personen har kontakt med, till exempel sjukvården, Försäkringskassan och kommunen. Det betyder att dessa instanser kan se att personen har skyddad folkbokföring.[22]
När upphör skyddad folkbokföring?
Skyddad folkbokföring ska som regel ges för obegränsad tid men får också begränsas till en viss tid. Normalt bör dock medgivande inte ges för kortare tid än fem år.[23] Om den som har medgetts skyddad folkbokföring anmäler hos Skatteverket att skyddad folkbokföring inte längre behövs eller om det finns särskilda skäl för det, ska Skatteverket besluta att den skyddade folkbokföringen ska upphöra att gälla, 17 § första och andra stycket FOL. Om ett barn har medgetts skyddad folkbokföring efter ansökan av socialnämnden enligt 30 § tredje stycket FOL, upphör den skyddade folkbokföringen att gälla om socialnämnden anmäler hos Skatteverket att den inte längre behövs, om det finns särskilda skäl för det, eller senast när vården enligt 2 § LVU upphör, 17 § tredje stycket FOL.[24]
Skatteverkets beslut får överklagas av den person vars folkbokföring beslutet gäller. Om ett barn står under vårdnad av två vårdnadshavare, får ett beslut om barnets folkbokföring även överklagas av en av dem ensam. Om en socialnämnd enligt 30 § FOL har ansökt om skyddad folkbokföring för ett barn som placerats enligt 2 § LVU får beslutet även överklagas av nämnden, 40 § FOL.
Förstärkt sekretess för personer med skyddad folkbokföring
Om en uppgift i ett ärende om skyddad folkbokföring lämnas till en annan myndighet gäller sekretessen även där vilket framgår av 22 kap. 2 och 3 §§ OSL. Samma sekretess gäller dock inte alltid exempelvis en persons adress om personen själv lämnar uppgiften till en myndighet. En ny sekretessbestämmelse har därför införts som gäller i mål eller ärenden vid domstol eller annan myndighet om en part har skyddad folkbokföring. Sekretessen gäller för uppgift som lämnar upplysning om var parten bor stadigvarande eller tillfälligt, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men. Detsamma gäller om uppgiften tillsammans med annan uppgift i målet eller ärendet bidrar till sådan upplysning, 21 kap. 3 a § första stycket OSL.
Syftet med bestämmelsen är att hindra en förföljare från att lägga samman olika uppgifter och på så sätt hitta den hotade personen. Eftersom det inte är möjligt att förutse vilka uppgifter som kan få den effekten, har överlåtits till varje myndighet att bedöma vilka uppgifter inom verksamheten som kan bidra till att avslöja var en person stadigvarande bor.[25] Det gäller alltså inte enbart uppgifter om bostad utan kan även gälla exempelvis arbetsgivare, förskola, skola, hälsovård. Vid en begäran om utlämnande av handlingar är det alltid förhållandena vid tidpunkten för prövningen av utlämnandet som myndigheten har att ta ställning till. Det har ingen betydelse att förhållandena ändrats sedan ärendet var aktuellt hos myndigheten.[26]
Sekretessen gäller inte för uppgift om beteckning på fastighet eller tomträtt, 21 kap. 3 § andra stycket OSL.
Fingerade personuppgifter
Fingerade personuppgifter är den starkaste och mest ingripande formen av skyddade personuppgifter och regleras i lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter, FPL. Det kan bli aktuellt för den som riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet. En person som har fingerade personuppgifter använder, och är i folkbokföringen registrerad under, en fingerad identitet i stället för den verkliga identiteten. Det medför dock inte någon rättslig förändring av personens namn eller andra förhållanden. Kopplingen mellan den verkliga och den fingerade identiteten är normalt sett sekretessbelagd.[27]
Vad krävs för ett beslut om fingerade personuppgifter?
Frågan om medgivande att använda fingerade personuppgifter kan medges om den som är folkbokförd riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet mot sitt liv, sin hälsa, sin frihet eller frid.[28] Medgivande att använda fingerade personuppgifter får inte lämnas om personen kan beredas tillräckligt skydd genom skyddad folkbokföring, 1 § andra stycket FPL.
Ansökan om fingerade personuppgifter
Ansökan görs av den som vill använda fingerade personuppgifter och prövas av Polismyndigheten, 2 § FPL. En person som ansöker om eller har fått medgivande att använda fingerade personuppgifter för egen del, får ansöka om medgivande även för ett barn som personen är vårdnadshavare för och varaktigt bor tillsammans med, om syftet är att ge skydd mot den andre vårdnadshavaren, 4 § FPL. Ett medgivande att använda fingerade personuppgifter får även ges åt en familjemedlem om personerna varaktigt bor tillsammans, 1 § tredje stycket FPL.
Syftet med fingerade personuppgifter
Med den nya identiteten kan personen vara öppen med sina personuppgifter utan att riskera att hittas. Men det innebär också att den person som får fingerade personuppgifter måste bryta helt med sitt tidigare liv. Det gäller arbete, utbildning, bostad, fritid men också släkt och vänner. Det kan innebära praktiska svårigheter i andra sammanhang exempelvis i situationer där personen behöver styrka utbildnings- arbets- eller ekonomiska förhållanden eftersom det inte går att använda dokument med den riktiga identiteten.[29]
Polismyndigheten ska bistå den som har fått medgivande att använda fingerade personuppgifter vid kontakter med andra myndigheter och i övrigt lämna den hjälp som krävs, om den enskildes hjälpbehov inte kan tillgodoses på annat sätt, 7 § FPL.
Myndigheter ska på begäran lämna Polismyndigheten upplysningar om en person som förekommer i ett ärende om fingerade personuppgifter, 5 § FPL.
När upphör fingerade personuppgifter
Ett medgivande om fingerade personuppgifter får begränsas till viss tid, 1 § första stycket FPL. När det hot som lett till beslutet om fingerade personuppgifter inte längre finns ska personen återta sin rätta identitet. Om den som har fått medgivande att använda fingerade personuppgifter skriftligen anmäler hos Polismyndigheten att medgivandet inte längre behövs eller om det finns särskilda skäl[30] för det, ska Polismyndigheten besluta att medgivandet att använda fingerade personuppgifter ska upphöra, 8 § FPL.
Polismyndighetens beslut får överklagas till Stockholms tingsrätt, 10 § FPL.
Sekretess för uppgift om förföljda personers adress, telefon m.m
Utöver de ovan nämnda skyddsformerna finns en särskild generell sekretessbestämmelse för att skydda förföljda personer. Enligt bestämmelsen gäller sekretess, oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer, för uppgift om en enskilds bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var den enskilde bor stadigvarande eller tillfälligt, den enskildes telefonnummer, e-postadress eller annan jämförbar uppgift som kan användas för att komma i kontakt med denne samt för motsvarande uppgifter om den enskildes anhöriga.
Sekretessen förutsätter att det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs, 21 kap. 3 § första stycket OSL. Till skillnad från folkbokföringssekretessen gäller således bestämmelsen endast uppgifter av visst slag.[31]
Sekretessen gäller dock inte utan vissa undantag. Den gäller bland annat inte för uppgift om beteckning på fastighet eller tomträtt, 21 kap. 3 § andra stycket OSL.
Frågor
Frågor om handläggningen av faderskapsutredningar besvaras på telefontid för frågor om familjerätt.
Uppdaterad senast