MFoF informerar 2019:3 - Socialnämndens fastställande och utredning av faderskap

- Information från MFoF till socialnämnderna om utredning och fastställande av faderskap.

Ny lagstiftning träder i kraft den 1 januari 2019

Från och med den 1 januari 2019 krävs att en assisterad befruktning med spermier från en annan man än moderns make eller sambo måste utföras enligt lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. eller vid en behörig inrättning i utlandet och att barnet ska ha rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn för att samtycke från mannen som är moderns make eller sambo ska kunna utgöra grund för faderskap.[1]

Lagändringen innebär således begränsningar för olikkönade par vid fastställelse av faderskap efter insemination då förutsättningarna före lagändringen endast var att mannen var moderns make eller sambo, att denne gett sitt samtycke och att det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet tillkommit genom inseminationen.[2] Har inseminationen ägt rum före lagändringen tillämpas de tidigare förutsättningarna som anges i 1 kap. 6 § FB.

Lagändringen innebär även begränsningar för olikkönade par vid fastställelse av faderskap efter befruktning utanför kroppen med spermier från en annan man än moderns make eller sambo eller ägg från en annan kvinna än modern. För nämnda behandlingar som utförts före den 1 januari 2019 kan faderskap fastställas om samtycke lämnats av en man som var kvinnans make eller sambo och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet tillkommit genom befruktningen. I och med lagändringen krävs att behandlingen utförts enligt lagen om genetisk integritet m.m. eller vid en behörig inrättning i utlandet och att barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn för att kvinnans make eller sambo ska kunna anses som far när han lämnat sitt samtycke till behandlingen.

I och med ovan nämnda lagändringar blir reglerna om faderskap respektive föräldraskap efter assisterad befruktning i utlandet detsamma för olikkönade som för samkönade par.

Från och med 1 januari 2019 tas kravet på att det blivande barnet har en genetisk koppling till minst en förälder vid assisterad befruktning bort.

De vårdinrättningar som får utföra befruktning utanför kroppen med ett donerat ägg och/eller donerade spermier utökas från att bara vara universitetssjukhusen till att från årsskiftet även vara andra vårdinrättningar, under förutsättning att de har tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg.

Rätten till att få information om sitt genetiska ursprung för de barn som tillkommit genom assisterad befruktning med donerade könsceller stärks från och med den 1 januari 2019. Barnet har då en lagstadgad rätt att från sina föräldrar få reda på att de har tillkommit genom insemination eller befruktning utanför kroppen med andra könsceller än föräldrarnas. Barnet har även rätt att ta del av uppgifter om donatorn och andra som tillkommit med könsceller från samma donator.

Socialnämndens behörighet att fastställa faderskap utökas med lagändringen. Den utökade behörigheten innebär att svensk socialnämnd kan medverka vid fastställande av faderskap när barnet har sin hemvist utomlands, fastställelsen avser en man som har sin hemvist i Sverige, det påstås att barnet tillkommit med mannens spermier och barnet i hemvistlandet inte har några andra rättsliga föräldrar än mannen och hans make, registrerade partner eller sambo. Ärendena handläggs av socialnämnden i den kommun där mannen är folkbokförd och svensk lag ska tillämpas.

Övrigt

MFoF har från regeringen fått ett uppdrag att under år 2019 ta fram och sprida ett kunskapsstöd som ger vägledning till de myndigheter som kan komma att hantera surrogatarrangemang i utlandet.

Frågor

Frågor om handläggningen av faderskapsutredningar besvaras på telefontid för frågor om familjerätt.

[1] 1 kap. 8 § FB, ny lydelse från och med den 1 januari 2019.

[2] 1 kap. 6 § FB upphör att gälla från den 1 januari 2019.