Vanliga frågor från handläggare om internationella adoptioner

Här hittar du svar på vanliga frågor från handläggare i kommunerna. Svaren är ett komplement till våra allmänna råd om socialnämndens handläggning av ärenden om adoption (HSLF-FS 2017:48), handboken Adoption samt Socialstyrelsens handbok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten.

MFoF lägger kontinuerligt ut nya svar på frågor som kommer till myndigheten.

Hittar du inte svar på din fråga? Mejla i första hand info@mfof.se
För frågor via telefon, se våra telefontider här.

Metoder för arbetet

Rekommenderar ni någon metod för adoptionsutredningar?

Nej. I handboken Adoption står det att "det finns ingen enhetlig och vetenskapligt grundad utredningsmetod. Kommuner har utvecklat olika sätt att göra medgivandeutredningar, ofta på basis av frågematerial som ursprungligen har tagits fram för andra ändamål."

Finns det någon särskild metod för råd och stöd efter en adoption?

Nej. Det beror såklart på vad man menar att det finns en metod. Men det finns inte en namngiven, strukturerad metod som MFoF rekommenderar för råd och stöd.

Utredningen

Hur länge kan en föräldrautbildning inför adoption anses vara giltig?

Det är utredaren som avgör om de sökande är förberedda för en internationell adoption. Utbildningen i sig har alltså inte något bäst före-datum.

Kan föräldrautbildning från ett annat land godkännas?

Ja, det är familjerätten som bedömer om paret är förberedda och om de har de kunskaper och insikter om adoption som behövs för att förstå vad det innebär att adoptera.

Kan en endagsutbildning på engelska godkännas?

Det är kommunen som avgör vilken föräldrautbildning som är tillräcklig. Oavsett vilken föräldrautbildning en sökande gått så ska kommunen bedöma om den sökande har den kunskap och insikt om adoptivbarns särskilda behov som krävs för att adoptera ett barn. 

För att få adoptera krävs att den sökande kan svenska och är delaktig i det svenska samhället. För att kunna ha kontakter med omgivningen såsom förskola och skola är språket en viktig del. Bristande kunskaper i svenska språket kan därför vara ett skäl för avslag.

Kan ett medgivande för adoption i ett annat land ”göras om” till ett svenskt?

Nej, socialnämndens utredning och eventuella beslut om medgivande ska bygga på parets situation i Sverige.

Om en partner framkommer under utredningen, ska hen involveras i utredningen?

Om det finns en partner ska paret genomgå utredningen som par. Utredaren ska bedöma stabiliteten i relationen.

I handboken Adoption på sid 101 finns visst stöd att hämta.

Kan vi lämna medgivande till ett par som redan har en 2-åring?

Det är omöjligt att ge ett generellt svar på frågan. I första hand ska sökanden ha tillräckligt med kapacitet för det eller de barn som finns i familjen vad gäller anknytning, trygghet och samspel med föräldrarna. Det påverkar om och när det kan vara lämpligt att adoptera ett barn. Eftersom man aldrig kan veta på förhand vilka behov ett barn har behöver sökanden ha kapacitet för att kunna möta och hantera även omfattande behov.

Om medgivandet slutat gälla

Kan man förnya ett tidigare medgivande?

Nej, det är inte möjligt att förnya eller förlänga ett tidigare beslut om medgivande, men de sökande kan erbjudas en ny prövning.

Ett par har ansökt om ett nytt medgivande, behöver vi ta in nya läkarintyg?

Ett nytt beslut om medgivande innebär att kommunen ska göra en bedömning grundad på aktuella uppgifter från exempelvis socaltjänstens register, hälso- och sjukvården, polisen, försäkringskassan, kronofogden samt nya kontakter med referenspersoner. Däremot kan vissa saker tillgodoräknas från tidigare utredning, vilket ofta gäller för till exempel föräldrautbildningen.

Ansvar efter adoptionen

Vilken kommun ansvarar för uppföljningsrapporterna om barnet har flyttat?

Om familjen flyttar till en annan kommun så är det den nya hemkommunen som ansvarar för att hjälpa till att skriva uppföljningsrapporter. I vissa fall, där det bara är någon enstaka uppföljning kvar och den tidigare hemkommunen har god kännedom om familjen, har de tagit på sig att slutföra arbetet. Men en sådan överenskommelse bygger alltså på att den tidigare hemkommunen frivilligt åtar sig att slutföra det påbörjade arbetet.

Stöd efter adoption (PAS)

Har socialtjänsten ansvar för att ge stöd efter adoption?

Ja, rätten till stöd efter adoption är reglerad i 6 kap 7 § och 5 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL). Rätten till stöd begränsas inte till situationer som uppkommer efter ett adoptionsbeslut är fattat, utan gäller också innan det finns något beslut om adoption. Rätten till stöd framgår också av Haagkonventionen och Barnkonventionen.

Vår kommun har så få adopterade att vi inte har utvecklat något eget stöd, hur gör vi då?

Har inte kommunen tillgång till eget stöd finns möjlighet att samverka med andra kommuner eller köpa in tjänsten externt.

Vilket stöd kan det handla om?

Adopterade och deras familjer kan behöva olika typer av stöd vid olika tillfällen. Stödet kan ges enskilt eller i grupp. Det är viktigt att stödet utgår från adoptivbarnetss specifika situation och behov. Föräldrar kan behöva stöd innan resan till barnet, och möjlighet att få stöd under vistelsen via mail, Skype etc. Ett tidigt stöd kan handla om samspel och anknytning och utgå från det specifika barnets anknytningserfarenheter. Stöd kan ges genom samtal, hembesök och videofeedback. Har barnet någon typ av fysiska eller neurologiska funktionshinder behöver särskild hänsyn tas till detta. Ett senare stöd är ofta mer riktat mot specifika områden, till exempel beteendeproblem eller ursprungssökning. En del kommuner ordnar föreläsningar på särskilda teman, exempelvis att adoptera ett syskon, att adoptera ett äldre barn, identitet, att möta rasism.

Behöver man erbjuda stöd hela uppväxten?

Adoption är en livslång process och stöd kan behövas vid flera tillfällen. Behovet av stöd kan bero på adoptivbarnets ålder, bakgrund och tidigare erfarenheter. Även föräldrarnas bakgrund och erfarenhet påverkar behovet av stöd. Det är vanligt att behöva tidigt stöd med anknytning, samspel och att tolka barnets beteende. Ett annat tillfälle är inför inskolning vid förskola. Inskolningen kan ofta vara extra krävande för adoptivbarn, som kan reagera med rädsla att bli lämnade. Ytterligare tillfällen är när den adopterade når tonåren då funderingar om identitet kan göra sig extra påminda. Adopterade barn upplever ofta rasifiering, och har nytta av föräldrar som är förberedda på att stötta barnet att hantera detta. Den adopterade kan som vuxen vilja söka sitt ursprung och har rätt att ta del av handlingar som rör adoptionen. Både konkret hjälp men också psykosocialt stöd under den processen är viktigt.

Stöd efter adoption (PAS)

Har socialtjänsten ansvar för att ge stöd efter adoption?

Ja, rätten till stöd efter adoption är reglerad i 6 kap 7 § och 5 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL). Rätten till stöd begränsas inte till situationer som uppkommer efter ett adoptionsbeslut är fattat, utan gäller också innan det finns något beslut om adoption. Rätten till stöd framgår också av Haagkonventionen och Barnkonventionen.

Vår kommun har så få adopterade att vi inte har utvecklat något eget stöd, hur gör vi då?

Har inte kommunen tillgång till eget stöd finns möjlighet att samverka med andra kommuner eller köpa in tjänsten externt.

Vilket stöd kan det handla om?

Adopterade och deras familjer kan behöva olika typer av stöd vid olika tillfällen. Stödet kan ges enskilt eller i grupp. Det är viktigt att stödet utgår från adoptivbarnetss specifika situation och behov. Föräldrar kan behöva stöd innan resan till barnet, och möjlighet att få stöd under vistelsen via mail, Skype etc. Ett tidigt stöd kan handla om samspel och anknytning och utgå från det specifika barnets anknytningserfarenheter. Stöd kan ges genom samtal, hembesök och videofeedback. Har barnet någon typ av fysiska eller neurologiska funktionshinder behöver särskild hänsyn tas till detta. Ett senare stöd är ofta mer riktat mot specifika områden, till exempel beteendeproblem eller ursprungssökning. En del kommuner ordnar föreläsningar på särskilda teman, exempelvis att adoptera ett syskon, att adoptera ett äldre barn, identitet, att möta rasism.

Behöver man erbjuda stöd hela uppväxten?

Adoption är en livslång process och stöd kan behövas vid flera tillfällen. Behovet av stöd kan bero på adoptivbarnets ålder, bakgrund och tidigare erfarenheter. Även föräldrarnas bakgrund och erfarenhet påverkar behovet av stöd. Det är vanligt att behöva tidigt stöd med anknytning, samspel och att tolka barnets beteende. Ett annat tillfälle är inför inskolning vid förskola. Inskolningen kan ofta vara extra krävande för adoptivbarn, som kan reagera med rädsla att bli lämnade. Ytterligare tillfällen är när den adopterade når tonåren då funderingar om identitet kan göra sig extra påminda. Adopterade barn upplever ofta rasifiering, och har nytta av föräldrar som är förberedda på att stötta barnet att hantera detta. Den adopterade kan som vuxen vilja söka sitt ursprung och har rätt att ta del av handlingar som rör adoptionen. Både konkret hjälp men också psykosocialt stöd under den processen är viktigt.

Uppdaterad: 2019-03-28

Uppdaterad: 2019-03-28